Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom öfverträffa, emedan en stelbent och halt älskare
icke med framgång kunde visa sig på skådebanan. För
stora teatern hade det naturligtvis varit lyckligast, om han
icke stjelpt och brutit benet af sig: dernäst om nacken
strukit, i stället för benet. Det sämsta som kunde hända
konungens teater’ var nätt och jemnt just det som inträffade *).“
Tidningsutgifvaren (förvånad). “Ers excellens skulle
ansett lyckligare, om han brutit halsen af sig, än att han
skadade sitt ben!“
Lagerbjelke (fint). “Icke jag enskildt, min vän; men
ur synpunkten af kungliga teaterns fördel. Den blef nu
satt i nödvändighet, att antingen kasta åt honom ett
lifs-tidsunderhåll, utan motsvarande tjenstbarhet, eller lemna
honom handlöst ifrån sig. Ty att han skulle arbeta ,sig in
och öfverträffa i nya, dittills oförsökta slag, kunde hvarken
han sjelf, eller någon annan förutse, mindre beräkna/4
Tidningsutgifvaren. “Jag tycker likväl att
teaterstyrelsen borde dragit öronen åt sig, då hans kungl. höghet
kronprinsen, landets förste kännare (ers excellens
oberäknad) och de sköna konsternas ifrige beskyddare,
personligen gjorde besök hos Torsslow, medan han låg på
laza-rettet **y*
Lagerbjelke (höjer axlarna, medan ett spefullt
småleende spetsar mungiporna). “Hans kungl höghet är
mycket frikostig .. . med nådig nedlåtenhet. I er, min herre,
bör denna teaterstyrelse ega en sjelfskrifven kämpe, sedan
han på ett så i ögonen springande sätt adlat ert yrke,
genom antagande, nästan samtidigt, af tre publicisters
snillefoster. Granskarens utgifvare, expeditionssekreteraren
Lindgren njöt det förtroendet och den utmärkelsen, att författa
‘•Prologen“ till operans semisekularfest; ett stycke, kalladt
“Tonia, författadt af Stockholmspostens sista utgifvare, kapten
Lindeberg, har blifvit införlifvadt med kunglig teaterns
répertoire och mest förundransvärdt, lindrigast sagdt: på
Stockholms kungliga teater har man uppfört Axplockarens
utgifvares, förre apotekaren Huldbergs öfversättning af
“Hofnarren,“ skrifven i och för det under uppresning stadda
Paris, kort efter de odödliga julidagarna, i hvilket stycke
en furste framställes till mål för den rättsinniges harm, i
*) Se de tre näst föregående noterna.
**) Historiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
