Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(A. Gr.)* För sina kullerstolar hade Schwan, Ugglas,
Nordin, Äkerhjelm riksdagarnas vädjobana att tacka; och om man
nödvändigt vill åt Karl Johan börda berömmelsen att hafva
eröfrat Löwenhjelm och Adelsvärd åt rådslagen, måste
man dock ihågkomma, att de äfven förut voro hvad man
kallar grands seigneurs, i sitt yttre så väl som i sitt lefnadssätt:
egenskaper, hvilka egentligen först försvunno ur Karl
Johans råd med de utnämningar som skedde från och med
det betydelsefulla året 1838, sedan Wetterstedt och
Lagerbjelke med döden afgått.
Det hade för Karl Johans egen regentäras och
Sveriges bästas skull fordrats, att han tvärtom med hela
skärpan af sin blick och spänstigheten af sin vilja dragit det
dugliga i landet till sig, försatt det på sin plats och i
verksamhet, för att det icke i alla fall skulle, genom
riktningen inom hans eget råd, blifva qvarhållet i mörkret. Samma
skygghet, som konungen hyste för en omgifning af
sjelf-ständig glans fans äfven hos hans inflytelserika rådgifvare,
som fruktade ingenting högre, än att blifva undanskymda
och utträngda. Wetterstedt var i detta afseende mest
ömtålig, mest hjertlös. Kall och artig mot alla, tänkte
han endast på sig sjelf och vårdade sig ej om någon annan.
Saknande på detta sätt den positiva förtjensten att hafva
bildat förmågor, kunde man öfver hufvud ej räkna honom
till last att hafva framdragit odugligheter. I det
afseen-det var Rosenblad deremot icke”nogräknad. Slägtskap eller
svågerlag med honom, äfven i det fjermaste led, var alltid
en tillräcklig bevekelsegrund till hans varma förespråk och
outtröttliga beskydd; och i brist af anförvandter tog han
vänner och vänners vänner samt slutligen den personliga enträgna
undergifvenheten och kristliga ödmjukheten under sina
mäktiga vingars hägn. Wirsén begrep hvartill skicklighet i
allmänna värf dugde, använde den gerna och företrädesvis,
då den stod honom till buds och lemnade aldrig ett
begag-nadt verktyg obelönadt; men redobogna, påpassliga och
tystlåtna verktyg måste de vara, som han skulle taga under
armarna, och ju större deras förmåga var, ju säkrare höll
han dem på afstånd från den höjd dit han hunnit, för att
icke äfventyra att i en skyddling stöta på en medtäflare.
Då både regenten och hans rådgifvare flera lustrer
gått i sådan riktning, sinar naturligen småningom källan
till utmärkta embetsmannaämnen, och förändrade åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
