Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhand afsäga mig hvad jag ej kunde veta, om det skulle
mig bjudas. En fortgående erfarenhet hade lärt mig, att
jag inom mitt födelsestift skulle erfara motstånd. Det har
ock ej uteblifvit. Ord på förhand begagnas i sådana fall
blott af intrigörer. Man kan ej säga att jag genom min
tystnad svikit några förhoppningar. Det gör mig ondt,
att ej kunna svara mot mina vänners varma önskningar.
Men rörande är mig vid detta tillfälle mest åtankan på
dig, på din man, dina barn, mina syskon, min älskade
svärfar och några vänner i Hansätters församling, som älskat
min far och mina föräldrars hus. Ja, att vara pastor i
Hårnätter har varit den svåraste frestelsen för den, som
ej vill bli biskop i Karlstad.
Och nu nog för denna gången! Mitt beslut är taget
längesedan. Ja, en afsägelse af Linköpings stift ligger i
koncept i mitt skrifbord, för att brukas, om behofvet så
hade fordrat. “ — == === *)
Hufvudskälet till Geijers afsägelse af biskopsstolen
1834 var, som läsaren sett, den billiga grannlagenheteny
att icke lemna Sveriges historia ofullbordad, för hvars
författande han då redan flera år njutit af allmänna medel
understöd. Tolf runda år hafva sedermera ytterligare
förflutit**): likväl hafva vi oss icke bekant, hvarken att
understödet blifvit indraget, eller att omförmälda historia, i
full-ändadt skick, är tillgänglig i bokhandeln.
Erån Upsala den 2 april 1834 insände professor Geijer
följande officiella afsägelseskrift:
“Då jag vågar underdånigst förklara e. k. m., att jag
ser mig nödsakad afstå från den ära, Karlstads stifts pre-
sterskap beredt mig, genom mitt uppförande på förslaget
till den ledigvarande biskopstolen, är det med djupaste
erkänsla jag värderar den utmärkelse, som mina
landsmäns-val tillskyndat mig, äfvensom e. k. m:s nåd att icke dertill
anse mig ovärdig. — Jag hyser för mycken vördnad för
presterliga kallet, att jag icke deråt skulle egna alla mina
bemödanden, om så vigtiga åligganden blefve mig
anförtrodda. — Sedan längre tid tillhör jag Upsala universitet.
Jag påstår icke, att jag der är oumbärlig; men hvad jag
vet är, att detta lärosäte är oumbärligt för mig. Jag kan
icke skiljas hvarken från denna ungdom, i hvars omgif-
*) Brefvet är historiskt.
**) Vi påminna, att detta skrefs 1846.
Utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
