- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 6. Literatur-historiska och blandade arbeten. Fjerde delen /
341

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

priiglat stämpeln: evigt, att det gemensamma bemödandet från
alla tidsfragmenters sida ej förslår att fullkomligt utplåna
inskriften.

Vägen ifrån Pierre Augustin Caron, den der vid tjugufem
års ålder begynte kalla sig Beaumarchais, till Alexis Stenvall,
som ungefär vid samma ålder ansett sig beböfva beta ivivi, är
lång, nästan lika lång som afståndet mellan aFigaros bröllop”
och ^Nummisuutarit”. Det är ingalunda den antipodiska
ställningen, hufvudlijeltarne i de båda styckena intogo till
hvarandra, hvaraf distansen dem emellan erhåller sin utsträckning,
ehuru barberarens funktioner upphöja honom till menniskornas
hjessa, medan skomakarenes sänka dem ned till våra fötter.
Båda hafva de ju utgått Irån massan af folket; Figaro till och
med så från djupet deraf, att han ej ens kommit underfund,
hvadan han hamnat; båda ega de ju inga andra verkställare af
sitt åtagna arbete än sina egna händer, ehuru barberaren visat
en mångsidighet i försöken åt detta håll, som öfverträffar
färg-skiftningarnes hos kameleonten.

Men oaktndt dessa icke alldeles oviisendtliga
beröringspunkter äro skiljaktigheterna mellan de tvänne här sammanställda
styckena af så genomgripande art, att, när man en gång erkänt
aFigaros bröllop” såsom ett mästerstycke inom den komiska
dramatiken, man knappt vet, huruvida man ens skall våga
tillerkänna aNummisuutarit” någon plats alls inom samma literära
genre. För Beaumarchais har allt bestående endast så till vida
betydelse, som det kan tjena till skottafla för hans
underminerande angrepp. De flesta af hans personnagcr ega ganska föga
anspråk att gälla såsom menniskor i djupare och ädlare mening
af ordet: de framdragas från kulisserna på tiljorna och
undanskaffas derifrån tillbaka endast för att göra dumheter och
utsättas för andras qvickheter, eller ock såsom fyrverkare af den
sistnämnda sorten. Äfven Figaro, som är styckets allt i allom,
framstår icke heller egentligen såsom en individuel personlighet.
Han är ett sammandrag af ett helt folk, ja af flera sådana; i
honom har en historisk epok fixerat sig till inkarnation. I en
tid, då samhällets höjder representeras af sådana lättfotade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/6/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free