Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Och så en sak till: clu har hört historien om
Alexanders hammare? Ser du, hammaren finns här, jag
har den. Det är också en utväg, jag kanske slipper
dö, om jag i rätt tid tar fatt på denna hammare. Du
förstår: vansinnet. Nu hör också detta till mitt
helvete, därför att jag inte alls vet hur det är att vara
vansinnig, jag funderar över arten av
sinnesförvir-ring jag då skall undergå. Och det är som kände jag
mig redan dömd till endera döden eller detta. Jag
hade en dröm en gång, vari en vithårig präst spådde
mig döden inom ett år. Det var bara en dröm. Och
hör mig i alla fall: här på stället svär jag vid alla
himlens invånare och viel jorden jag står på, att jag
aldrig tar upp arvet från mina förfäder: Alexanders
hammare. Aldrig någonsin. Jag har släktens blod i
mig, jag kan göra blodssynd kanske, jag kan dö i
kampen för mitt förstånd, men knackar aldrig sten!
Och nu, sedan jag sagt detta med så hög röst,
känner jag mig plötsligt svag och rädd, ty vad förmår
min vilja mot hans, som Hartnian en gång talade
med i anden? Jag bävar, jag är omåttligt rädd, och
jag vet ej vad jag fruktar. Allt det jag talat om
fruktar jag, och dessutom mig själv. Ty detta helvete, som
jag beskrivit, det är endast jag själv. Men är det
därför mindre fruktansvärt?
Och nu har jag inget bruk för dig mer, herr
kandidat Larsson. Jag vill vara ensam och tyst, mycket
tyst. Och du är numera återigen bara en träbock som
jag kan sätta en sotig gryta på när jag vill. Tack
för i kväll!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
