Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten Nils Grubb i Umeå och det s. k. umeå-oväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 27
Detta och mycket annat af samma slag var anledningen till
det s. k. umeå-oväsendet, hvilket åstadkom så mycket buller
och framkallade så många och långvariga rättegångar.
För att ställa denna sak i riktigt mörk dager försökte fien¬
derna till Grubb och hans anhängare att pådikta dessa alla möj¬
liga orätta uppfattningar. Så t. ex. hade en viss OLOF SANDMAN
omkommit genom drunkning i älfven. Han hade varit en flitig
Guds ords hörare och görare, och Holmqvist hade yttrat, att han
trodde, att Sandman vore salig, hvilket också var Grubbs mening.
Emellertid hade rannsakning hållits om hans död, och domaren
»misstänkte», att han dränkt sig själf, hvilken misstanke dock af
hofrätten ogillades. Nu utspred man det talet, att umeå-religionen
höll dem saliga, som dränkte sig själfva. När vidare vid samman¬
komsterna om hvardagarna personer infunno sig för att höra, så
påstods, att umeå-religionen lärde människor att försumma sina
jordiska sysslor och plikter. — När kyrkoherde Arctedius i Nord¬
maling märkte, att några personer icke kommo till kyrkan vid
den tid, Ulander var där, så hette det, att umeå-religionen ingaf
förakt för Guds ord och predikoämbetet. — Då under krigsoro¬
ligheterna de flesta byar rundt omkring kyrkan blifvit uppbrända,
Så att endast några lador stodo kvar, och åtskilliga bönestunder
höllos i dem, kastade man en ofördelaktig skugga på dessa sam¬
mankomster med anledning. däraf, att de höllos på »otjänliga
Ställen». När vidare de »nyväckta» fruktade för ett ovärdigt
nattvardsbegående och därför under flere år höllo sig borta där¬
ifrån och därjämte varnade andra för att ovärdigt gå dit, så blef
detta åter anledning till klagomål mot ett orättmätigt dömande.
Slutligen, när en eller annan blifvit omvänd i en familj, och de
öfriga voro kvar i sin otro, och till följd däraf strider uppstodo,
Så hette det, att umeå-religionen stiftade oenighet mellan makar,
föräldrar och barn. Ja, allt, hvad: dåligt var, det skulle-denna
andliga rörelse få umgälla. Och Grubb, som var själfva själen i
och upphofsmannen till densamma, fick naturligtvis största skulden
därför.
Saken hade nu fått en ganska allvarsam karaktär. I sept.
1719 sände konsistorium en befallning till häradshöfding BOSTADIUS
att alla kaplaner i Umeå och alla kyrkoherdar närmast norr och
Söder om denna stad skulle inkomma med sina berättelser an¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
