- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Sednare delen /
3

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Uppehåll på Tahiti; Segling derifrån till Sydney.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är omkring tio svenska qvadratmil. I hvarderas medelpunkt är en kärna af höga berg, från hvilka branta åsar med skarpa kammar såsom radier sträcka sig mot stranden. I de trånga dalarna mellan dessa åsar nedstörta små åar och bäckar, hvilka underhållas af de moln, som oftast ses skockade kring de ända till 7000 fot höga bergens toppar. Dessa bäckar bilda en mängd vattenfall, af hvilka några hafva flera hundrade fots höjd. Åsarne räcka ej ända ut i hafvet, utan lemna mellan sig och detta en remsa uppslammadt land, hvars bredd på några ställen uppgår till en half svensk mil, men på andra ej till fjerdedelen så mycket. Denna remsa är ytterst fruktbar och utgör det egentligen bebodda landet. Sträckor deraf bilda djupa kärr. Ytterst långs stranden löper nemligen en något upphöjd kant, som hindrar vattnets aflopp der det ej har nog kraft att bryta sig väg: infödingarne besvära sig ej gerna med något arbete för vattnets afledande. Men ej allenast kustlandet kan skryta med fruktbarhet. Äfven de branta bergsluttningarna äro öfverdragna med en yppig vegetation af en mängd olika vexter, hvaraf flera äro högst gagneliga, antingen såsom födoämnen, trävirke eller på annat sätt. Så vexa till exempel i bergen omkring tjugu skiljda slag plataner, medan i dalarne och på låglandet trettio olika slag bananas odlas. Brödfruktträdet har ej mindre än femtio med egna namn betecknade varieteter, hvars frukt mognar vid olika årstider: stammen lemnar dessutom godt virke till kanoter, och en kåda, som i stället för beck brukas till att igensmeta nåten på dem. Af taroroten (Arun) finnas trettiotre ökända sorter, och dessutom har man batater, yams, arrow-rot, kokosnötter, meloner, ananas, apelsiner m. m. Af de sednare skeppas hela skeppsladdningar till Californien. Guava-busken har som ett förstörande ogräs öfverlupit hela ön; svinen äta frukten och sprida dess kärnor åt alla håll. Sockerröret frodas förträffligt, och kaffe af utsökt beskaffenhet vexer på höjderna. Guavan skall dock förqväft en stor del af planteringarna<footnote>Större delen af dessa uppgifter är hemtad ur Ellis' Polynesian Researches.</footnote>. Djurriket är ej så rikt som vextriket. Boskap har blifvit införd, men tillgången på bete är knapp. Svin finnas i mängd, och träffas förvildade i skogssnåren. Några rofdjur förekomma ej, icke heller ormar. Af foglar träffas endast få arter. Deremot är hafvet rikt på fisk af många slag, och några anträffas i bäckarna. Sköldpaddor besöka understundom ön, och många arter snäckor, koraller och hafsdjur kunna samlas på de omgifvande refven. Klimatet är varmt, men ganska sundt; vi skola längre fram nämna om de bland infödingarne mest gängse sjukdomar. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:51 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free