England redan marknaden på dylika i sin hand, ehuru Frankrike, Tyskland och Förenta Staterna i vissa grenar täfla med handelns drottning. Ett par tyska hus äro numera etablerade i Manila. Ej så obetydlig industri har utbildat sig på Luzon, ehuru dess alster ej bilda någon egentlig handelsgren, utan antingen förbrukas på stället eller blott såsom kuriositeter föras till Europa. Seldon och läderarbeten tillverkas både prydliga och af god beskaffenhet. Af den finare manilahampan väfvas lätta klädningstyger med ränder eller rutor af silke i lifliga färger. Dessa tyger säljas till temligen billiga priser och äro ofta utmärkt vackra. Infödingarnes förr omtalade tunna klädesplagg äro till det mesta af sådant tyg. mer eller mindre utsiradt med broderier. De rikare nyttja ock stundom det af trådarne i ananasplantans stjelk förfärdigade tyg, hvilket är mycket dyrbarare, och användes till utomordentligt fina och sköna broderier. Denna industri är helt och hållet tagalsk, Chineserne befatta sig ej dermed. De dyrbaraste broderierna äro så dyra, att endast rika personer förmå köpa dem, men man träffar äfven till måttliga priser ganska vackra arbeten. Det enda man skulle vilja anmärka mot dem är, att tygets färg i allmänhet ej är nog hvit, utan dragande i gulgrått. Såsom exempel på priser å de dyrbarare vilja vi anföra skjortor till femtio piaster, näsdukar till trettio och deröfver, balklädningar till två eller tre hundrade, långschawlar till upp emot ett hundra o. s. v. Det finaste råämnet vexer ej på Luzon, utan på den närbelägna ön Panay. Man finner således den herrliga ananas fägna ögat genom sin skönhet, näsan genom sin doftande lukt och gomen med sin ljufliga smak, samt slutligen dess stjelk förvandlas till de prydligaste och finaste toalettpersedlar för det vackra könet. Utom nämnde tyger tillverkas i Manila åtskilliga flätade saker, såsom hattar, cigarrfodral m. m. Hattarne äro ytterst lätta, och vackra medan de äro nya, men förlora sig snart och hinna ej på långt när i styrka och varaktighet de kring Guayaquil tillverkade. Dessa sednare kosta också mångdubbelt mera. Detsamma gäller om cigarrfodralen. Fremlingen må ihågkomma att städse pruta dugtigt, isynnerhet om han köper af en Chines, mot hvilken man aldrig må hafva ringaste försyn. Skam och blygsel äro för honom fullkomligt okända ting, och man må ej tveka att bjuda hälften af hans första pris, och, om han ej genast går in derpå, nedsätta sitt bud till tredjedelen, hvarefter man möjligen kan tänka på att jemka litet med sig. De nämnda tygerna och broderierna utbjudas gemenligen af tagalska qvinnor, som hålla temligen bestämda priser, på hvilka man ej kan göra några afprutningar af betydenhet, äfven om man köper något större parti. De visa alltid med största beredvillighet sina varor, äfven om handeln går klent, och man må