Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Sinkapoor och Batavia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under vårt vistande i Batavia låg der blott ett svenskt fartyg,
skeppet Prins Oskar från Stockholm. Dess befälhafvare, kapiten
Lagerkloo, hade den godheten att till oss öfverlåta en mängd från
Hamburg medförda svenska tidningar, hvilka naturligtvis med intresse
lästes af en och hvar, och är det oss ett nöje att derföre få
offentligen tacka.
Vi vilja ej lemna Java utan att nämna några ord om dess
nuvarande styrelsesätt, ehuru befarande att dervid blott upprepa saker,
hvilka för de fleste af våra läsare äro väl kända. Dessutom få vi på
förhand tillkännagifva att våra uppgifter i allmänhet ej äro i första
hand, utan tagna från andra. Möjligen kan dock i dem förekomma
någon mindre allmänt känd omständighet, och vårt anförande är blott
ämnadt att gifva en allmän karakteristik af förhållandena, ej en
fullständig kännedom af deras detaljer.
Portugiserne hade redan länge ensamme bedrifvit handeln på
Ostindien, då mot slutet af 1500-talet Engelsmän och Holländare
började göra dem denna stridig. De sednares första uppträdande på Java
skedde 1595 under befäl af Cornelius Houtman. Oaktadt deras båda
medtäflare ej underläto något för att drifva dem ur den förmånliga
ställning de der förstått intaga, lyckades det dem snart att ytterligare
utvidga och stärka sin magt. Oenigheten mellan de furstar, som på
ön stredo om öfverväldet, kom dem dervid väl till pass, och efter
åtskilliga lyckligt slutade krig hade Holländarne innan mediet af
1600-talet erhållit för säkert fotfäste för att kunna utdrifvas af öns
egna befolkning. På Molukkerna hade de ännu hastigare lyckats
blifva herrar. Det var holländska ostindiska kompaniet som egde
dessa rika besittningar, men i tidernas längd förmådde det ej deraf
draga några utgifterna motsvarande inkomster, och då staten år 1795
öfvertog alla besittningarna, hade kompaniet en skuld af öfver 100
millioner i vårt mynt. Sedan dess förvaltas Java med underlydande
öar helt och hållet för statens räkning, och det 1819 inrättade
ostindiska kompaniet, kalladt Haandels-Maatschappy, är blott ett handels-
och rederi-bolag, hvilket, enligt kontrakt med regeringen, har en till
en viss grad uteslutande rättighet till handel med öarnes produkter.
All skeppning till moderlandet verkställes med kompaniets fartyg.
Öfver alla de holländska besittningarna i Ostindien är
generalguvernören på Java högsta styresman, visserligen underordnad
moderlandets styrelse, men i många afseenden utrustad med en magt, som
kan jemföras med de mest oinskränkte regenters, och i hvars utöfning
han knappast blir underkänd af regeringen, så länge ej koloniernas
bestånd genom den äfventyrats. Det af regeringen tillsatta Indiska
Rådet kan blott afråda eller tillstyrka, guvernören kan mot dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
