Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Kokosöarna, Mauritius och Kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvilken man befinner sig, och lutar hufvudet deröfver, så blickar
man nedföre en ättestupa af några hundra fots höjd, hvilken
säkerligen skulle vara en beqväm väg för den som längtar till Valhall.
Vid dess fot ligga stora stenblock kastade om hvarandra, halft insvepta i
buskar och örter. Vi uppehöllo oss en timme på La Pouce och
anträdde derefter återfärden. Hela utflygten hade ej tagit längre tid än
från kl. 6 till kl. 11 f. m., under hvilka fem timmar vi ingalunda
brådskat, utan tvärtom i godan ro betraktat de omgifvande föremålen,
och ehuruväl vi gjorde vårt intåg i Port Louis i ett jemmerligen
genomblött och nedsmutsadt skick, voro vi ytterst belåtna med
företaget och beklaga uppriktigt dem, som af fruktan för vägens längd
och besvärlighet läto afhålla sig från att göra oss sällskap.
Mauritius har på en yta af 16 sv. qvadratmil en befolkning af
180,000 menniskor, hvaraf något öfver en fjerdedel består af hvita [1],
en annan af frigifna negerslafvar och deras afkomma, och ej fullt
hälften af Hinduer, mest från Malabariska kusten. I bilagorna skola
vi lemna en tabell öfver befolkningen. Af de hvite är ojemförligt
största delen fransyska kreoler, som fullkomligt bibehållit sin
nationalitet. Franska språket är allmänt gängse, och man träffar äfven
bland de bildade klasserna många individer, hvilka ej tala engelska,
I synnerhet gäller detta om damerna. Ända tills de sednaste åren
har talan inför rätta förts på franska och handlingarne skrifvits på
samma språk, men detta förhållande har nu blifvit ändradt, säkerligen
till bitter grämelse för de talrika advokater af fransk härkomst, hvaraf
ön är öfversvämmad och hvilkas rofgirighet är till ordspråk vorden.
Oaktadt kreolerne erkänna att de ej hafva skäl att beklaga sig öfver
engelska styrelsen och dess förfaranden, råder dock hos dem föga
sympathi för de nya herrarna, och de båda nationerna umgås nästan
intet med hvarandra. Det är blott vid större publika tillställningar
man ser dem tillsammans. Hos Engelsmännen träffar man här samma
öppna och obesvärade gästfrihet, som i allmänhet är rådande i deras
kolonier. Den franska befolkningen har bibehållit mycket af sin
nations urgamla artighet, förenad med den öppenhet som utmärker kreolen.
Förr rådde bland dem en obegränsad och ytterst frikostig gästfrihet,
och om den antagit ett tarfligare skick, skall skulden dertill vara att
söka mera i omständigheternas än sinnelagets förändring. Likasom
de flesta franska koloniers plantage-egare voro nemligen de på
Mauritius boende vid öns afträdande till England djupt, skuldsatte, en
följd af kriget, ett slösande lefnadssätt och obetänksamhet i affärsväg.
Snart fick sockerodlingen en betydlig utsträckning och välståndet steg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
