Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den franska romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
dig och ditt hjärta är det ditt hjärta, som är diktaren, skrev han.
Han brydde sig ej en smul om de troende romantikernas rimkonst,
deras Orient och deras lokalfärg», den yttre formen var honom
likgiltig. Han sade, att når han märkte sitt hjärta slå på det
sårskilda vis, som han noga kände till, var han säker på, att den
vers han skrev, var av det bästa slag, som han kunde frambringa.
Det var bara känslans äkthet, som det berodde på. Och hans
känsla, utan tvivel äkta i sin uppriktighet, växlade oupphörligt,
medan bönen brände honom i hjärtat och hånet på tungan.
Ut ur allt detta skapade han sin ungdomsdiktnings
huvudgestalt: Rolla (1833). Han framförde honom i en dikt, som
både genom sitt ämne vällustingens sista natt under
famntag med ett femtonårs barn, som är sålt till hans skändlighet
och genom sin deklamatoriska stil var så uppstyltad som möjligt.
Men karaktären var originellt sedd och riktigt motiverad. Tag
Byrons Korsar och lägg till hans enda dygd och tusende synder
huvudegenskapen hos Musset: svagheten, den moraliska slappheten
och facit blir Rolla. »Det var ej Rolla, som styrde sitt liv,
det styrdes av hans lidelser. » Han har aldrig älskat. Och
han har ej någon lidelse, därför att han icke har någon tro.
Det är förbi med forntidens jordiska livsglada gudatro och med
kristendomens himmelsökande korsreligion. Och intet finns kvar.
Vi unga ha kommit för sent, och världen har blivit gammal.
Musset gav sedan i sin »Confession d’un enfant du siècle »
(1836) detta själstillstånd det berömda namnet la maladie du siècle
(århundradets sjukdom). Även här är det tiden, som bär skulden
världen är gammal. Men orsaken är en annan. » Det folk,
som har upplevat åren 1793 och 1814, bär i sitt hjärta två sår.
Allt det, som var, är ej mera, allt det, som skall bliva, är ej
ännu.» Däri ligger orsaken till århundradets sjukdom. Mussets
barndom infaller under kejsardömet. »En enda man levde då i
Europa, de andra försökte bara att hämta andan. Varje år skänkte
man honom 300,000 unga människor, det var offret till Cæsar.
Aldrig har så mycken sorg funnits, men aldrig heller sådan glädje,
sådant liv, sådan stridsfanfar i allas hjärtan. Aldrig har väl solen
lyst som då; man kallade den också Austerlitz-solen. Det var
denna ljusa luft, där äran strålade och stålet blänkte, som barnen
inandades. Själva döden var skön, härlig i sin rykande
purpurmantel. Frankrikes vaggor voro sköldar och Frankrikes bårar
likaså. Där funnos inga gamla, bara lik och halvgudar. » Så
kastade Herrens ängel kejsaren långt ut i havet. Krigarna kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
