- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band VIII, årgång 1869 /
332

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En dyr kanna bränvin. Berättelse från Skåne, af Thorborg Vide. III - En vegetationsbild från Boninöarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 332 -

Kerstin. Nu vänta far och småsyskonen på oss,
och vi få skynda oss in.»

Och Elna, hustrun till den rike bonden, nämdemannens
svärson, gick in med sin dotter, men länge stod
sjömannen qvar och såg, huru flamman steg från
spiselhällen och huru de månbeglänsta skyarne skredo
förbi i qvällen.

I den lilla af Bonde Persson hyrda stugan var det
fullkomligt stilla - hans eget hjerta hade nyss
upphört att slå.

Naboqvinnan höll på att hölja det enda lakanet öfver
hans kallnande stoft, då en sjöman inträdde. Han
gjorde några korta frågor angående den döde, sade
sig vara en nära anför-vandt till honom och bad att
få tillbringa en stund ensam hos liket.

Qvinnan smetade sitt medhafda talgljus fast i det
usla bordet och lemnade rummet, sedan hon meddelat
främlingen en kort underrättelse om den dödes sista
stunder. »Han talte i yran mycket om Per, som han
säd1 var prest; jag skulle gå efter honom, bad han.»

Främlingen tillkännagaf, att, fastän han var fattig,
ville han dock bekosta begrafningen.

»Det var godt för socknen, det», tyckte qvinnan.

»Tre hjertan, min faders, Elnas och mitt eget hade
samma dröm. .- En dyr kanna bränvin den der /»
tänkte mannen.

Sedan han betraktat de stelnade dragen, klappade han
sakta den iskalla kinden, höljde åter lakanet öfver
sin faders lik och lemnade hyddan, efter att vid
talgljuset hafva skrifvit några ord till församlingens
kyrkoherde och inneslutit begraf-ningsomkostnaderna.

Ingen visste, att Per varit hemma. Snart var han åter
ute på det villande blå.

Oaktadt hans yrke som sjöman tvingade honom att
vara tillsammans med råa menniskor, blef han sjelf
aldrig någon sådan. Hans rena och ädla karakter
inverkade förädlande på de fleste af dem, han hade
under sig. Dryckenskap, svordom och andra laster voro
bannlysta från de fartyg, han förde. Han blef således
»prest», fastän han icke predikade från predikstolen.

En vegetationsbild från Boninöarne,

förra årgången af vår tidskrift meddelafde
vi några | korta notiser om dessa i flera
hänseenden märkliga ! öar. De egendomliga
klippbildningarne, som flerstädes i anträffas å
de samma, antyddes och belystes genom en åtföl- |
jande teckning. Vi föra i dag läsaren till den,
samma ögrupp tillhörande ön Peel, den största bland
dessa, dock ej mer än l ^ mil lång.

Det var på denna ö som de första kolonisterna
1830 ned-slogo sina bopålar. Här har sedan dess
anlagts en trygg hamn med alla för en sådan nödiga
inrättningar, till tjenst för den i dessa trakter
lifliga sjöfarten. Med afseende på de klimatiska
förhållandena är ön Peel äfven lämplig för anläggande
af sjukhus, ty klimatet är icke allenast sundt, utan
äfven oföränderligt. Denna sistnämda egenskap härrör
af monsunen, inom hvars område Bonin-öarne ligga,
och hvilken samtidigt framkallar j den tropiska
karakteren hos dessa Öars växtverld.

Här odlas potatis, indiskt korn, kurbitser, lök,
vattenmeloner, bananer, ananas, tobak och sockerrör.

Bergen, som omsluta slätten vid hamnen, stiga
terass-formigt i höjden. En brokig växtlighet, palmer,
slingerväxter och buskar, frodas i den fruktbara af
förvittrad trapp och mulljord bestående marken med
tropisk yppighet. Slingerväxterna, som draga sig
från träd till träd och hvilka sam-manväft sina nät
med bladen, äro vid gående icke mindre hinderliga,
än de af dagg slippriga bergvägarne. Bland palmerna
märkas sagopalmen, hvaraf skörden utgör en så vigtig
handelsartikel. I bergpassen växa åtskilliga arter
althéer och deribland en med dunkelt orangefärgade
blad, som äro besprängda med ljusgula punkter. »På
många ställen fann jag», säger Bayard Taylor, »marken
formligen betäckt af hvita blommor, hvilka nedfallit
från ett ungefär trettio fot högt, med små blad,
väldigt löfverk och en tjock grå stam försedt träd.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:26:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1869/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free