Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LVI. Samuel Gustaf Hermelin. Axel Krook - I Syd-Amerika. Anteckningar af Pedro Nisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland de män, hvilkas framtid härigenom danades,
var äfven sedermera öfverstelöjtnanten vid flottan
Carl Peter Hällström, som kom i Hermelins hus såsom
informator, men snart fästes vid det stora kartverket
och här utförde en ovanligt fin teckning i tvenne
blad för hvilkas graverande han fick på Hermelins
bekostnad resa till London. Sjelfve saknade vi
skickliga gravörer på den tiden.
Hermelin utgaf derjemte, med fullföljande af sin ofvan
nämnda stora tanke, en mängd kartor öfver grufvor och
malmfält samt en betydande samling af petrografiska
kartor med beskrifningar öfver åtskilliga trakter i
Lappmarken och öfver fjällhöjderna m. m.
Härunder fästes hans uppmärksamhet vid
Norrbotten. Denna stora landsdel var till sitt
värde föga känd, och ingenting hade verkats för
tillgodogörandet af de rikedomar, den ägde i sina
naturalster. Det fattiga Sverige hade i sitt eget
hus millioner, men sträckte ej ut handen, för att
taga dem. Väl voro frihetstidens partistrider vid
riksdagarna slut, och den snillrike, dock allt
för makt- och praktlystna Gustaf III hade fallit
för lönnmördarens kula-, men i stället slösade en
dåraktig konung sina och landets krafter på orimliga
krigsföretag. För landets, minst för det aflägsna
Norrbottens, utveckling genom träget arbete hade man
ej ögon eller tanke. Fast jo, en man såg större och
klarare än sin samtid, och den mannen var friherre
Hermelin.
Han beslöt att här gripa in, och med sin vanliga kraft
skred han ock till verket. Först inköpte han Hederfors
förfallna sågverk och sedan Meldersteins nedlagda
bruk, förbättrande det förra och återställande samt
utvidgande det sednare. Derefter anlade han Selets,
Svarta, Törefors och Öfver Kalix’ bruk, uppodlade
ödemarker, uttorkade otillgängliga kärr, uppbröt
och anlade flera mils långa vägar, anskaffade
åt dessa aflägsna orter bruksarbetare, smeder,
masmästare, handtverkare, kolare och kunniga
odlare från södra provinserna, och lät anlägga
130 nybyggen. Hej, det vardt ett lif, hvarhelst
den kraftige fosterlandsvännen gick fram! I dessa
hittills tysta trakter, der ej ens sångfågeln hörts
konsertera, ty han skall hafva sin åhörar-krets och
han söker menniskans närhet, blef det nu buller
och rörelse. Nybyggarens och skogshuggarens yxa
ljöd i väldiga ekon genom skogarna-, iryodlarens
»ryssjningar»» uppsände rökpelare på rökpelare-,
strömmarna, der laxen så länge fått ostörd göra
sina språng uppför forsarna och fallen, fylldes med
timmerflottor; här hördes ett sågverk arbeta med
halft hväsande, halft hvisslande ljud, der flögo
eldgnistorna i jättelika qvastar ut från masugnarna,
och på flera mils omkrets hördes bruks-hamrarnas
taktmessiga slag mot väldiga städ-, der skogen
förut stått ogenomtränglig och endast vikit undan
för en eller annan insjö, för att kunna upp- och
nedvänd spegla sig i dess klara yta, såg man nu
på nyanlagda vägar rader af forlass från railor
och grufvor . . . som sagdt, det var ett lif i den
nyss så tysta, nästan ödsliga trakten, och en man
hade kallat det fram. Samme man, som förvärfvat sig
ovansklig ära genom
upptäckten af Sveriges rikaste och outtömligaste
jernmalmslager i Gellivara.
All denna verksamhet kräfde med rätta sin belöning;
och vid 1800 års riksdag lät äfven hans eget stånd
slå en vacker guldmedalj öfver friherre Hermelin med
hans bröstbild å ena sidan och på den andra denna
så väl förtjenta inskrift: »»För utvidgad kunskap
om Fäderneslandet, förkofrade näringar, befolkade
ödemarker. Af medborgare och vänner 1800.»* Först tio
år derefter fann den konungsliga nåden skäligt att
förära honom Nordstjerneorden. Under Gustaf III och
dennes son kunde han aldrig ordensprydas, derför att
han illa stött sig med konungamakten, då han på 1789
års stormiga riksdag motträdde säkerhetsakten, som
han ansåg för »en landsförderflig olycka», manligt
och käckt yttrande till protokollet: »att han ej
kunde gifva sitt bifall till säkerhetsakten, emedan
han trodde på Guds försyn och på den som förbjudit
att hans namn missbrukades; och som säkerhetsakten
vore en förändring och ej någon förklaring af den
regeringsform han besvurit, kunde han icke deruti
ingå.»
Han skulle emellertid hafva den smärtan, att se sina
sista lefnadsdagar fördystras genom tillstötande
motgångar och bekymmer. Hans stora och omfattande
företag möttes af plötsligt inträffande dåliga
konjunkturer för bergshandteringen, af skeppsbrott,
eldsvåda, vattenöfversvämningar, fiendtliga härjningar
m. m. I sina bruk och stora arbeten hade han betydande
summor, såväl hela sin enskilda förmögenhet, som
upplånta medel, nedlagda. Då han nu hemsöktes af
dessa ogunstiga förhållanden, var det tydligt,
att han skulle bringas till ruin, i synnerhet
som det då ingalunda fanns de hjelpkällor att i
behofvets stund anlita, som vårt land lyckligtvis nu
äger. Den allmänna krediten var då förstörd, och den
af denna beroende enskilda var obetydlig. Det var
ett tungt slag för den gamle mannen, att vid slutet
af sin långa, sin mödosamma arbetsdag se allt detta,
som han skapat eller åter väckt till lif, gå under
klubban. Men i elden pröfvas guldet, i motgången
karakteren. Hermelin hade i verksamhetsdagarna ej
kraft, tanke och blick så mycket riktade på det
yttre, att han glömt det inre lifvets fortvaro
genom den närande, den enda ogrumlade källa, som
kallas religionen. Han hade icke heller för det yttre
förgätit hemmet med dess ljufva behag, dess ömhet och
kärlek. Här, i bönen och i kärleken, hemtade han denna
ädla och höga lo-aft, som låter menniskorna bära äfven
den mest förkrossande motgång och kommer henne att,
i samma stund hon annars skulle ligga slagen till
marken, höja sin gestalt och blicka med den andliga
triumfens stolthet och segerglädje upp mot det blå,
hvars vida rymd en gång skall famna den frigjorda
anden.
Fattig på jordiska ägodelar men rik på kärlek,
pröfvad men sinneslugn, slagen men oböjd, stod
den varmhjertacle, uppoffrande fosterlandsvännen
der ännu, då dödens lie träffade honom den 4
Mars 1820 och afskar lifstraden för hvad i
tiden var "patrioten Hermelin», såsom hans
enkla, men dock så stora eftermäle ljuder.
Axel Krook,
* En af Frithiof Kjellberg förträffligt utförd
porträttmedaljong öfver Hermelin aftäcktes den
22 December 1876 inom ekonomiska karteverkets
embetslokal, då nämnde verks tjenstemän firade
en fest till den store kartografens minne.
Red. anm.
Anteckningar af Pedro Nisser.
Lvad vi förstå med årstider gifves ej, strängt taget,
inom tropikerna, alldenstund köld och värme blott
bero på läget eller höjden öfver hafvet. Då på
landet, som är jemnhögt med hafsytan, värmegraden
vexlar mellan -[-25 och 40 grader Celsius, faller
den samma allt efter som landet höjer sig. På de
högländtare bebodda delarne af Anderna, inom nordliga
delen af Sy d-Amerika visar vid 10,000 fot öfver
hafsytan termometern från -j- 12 ända till under
fryspunkten. Mellan 14,500 och 15,450 fot öfver hafvet
träffas snöregionen. Under årets lopp förekomma här
mer eller mindre regelbundna vexlingar af torka och
regn; ej sällan inträffar, att regn ej
faller under loppet af ända till 9 månader -
ett förhållande, som naturligtvis är högst
menligt för jordbruket och äfven på annat sätt
bereder befolkningen obehag. I staden Carthagena
t. ex. finnas blott två brunnar; då en långvarig
torka inträder, måste invånarne allt mer inskränka
den dagliga förbrukningen af vatten, och varar torkan
allt för länge, måste vatten medelst åsnor hemtas
ifrån en flere timmars väg från staden befintlig
ström. Den bergiga och högre delen af Anderna med
dess cordillerer gynnas deremot med ganska stor
regelbundenhet i omvexlingen mellan torka och regn,
hvilket tvifvelsutan kommer sig deraf, att här finnas
stora skogar. Skogens betydelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
