Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Syd-Amerika. Anteckningar af Pedro Nisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
guld, begagnar man härtill 3 å 4 peoner för en
tid af 4 till 5 veckor. Hvarje peon bär en börda
af 125 till 150 skålpunds vigt. Jemte lifsmedel
och filtar medföras nödiga verktyg. Omkring kl. 4
på e. m. göres halt, och ett skjul af lätt virke
uppsattes för nattherberge. En god eld underhålles
för att värja sig mot jaguarens nattliga besök. Efter
hvilan fortsattes färden. Då det inträffar, att
två eller tre nära intill hvarandra belägna bäckar
skola undersökas, uppföres den tillfälliga boningen
midt emellan dem. Ett mindre skjul uppsattes der
proviant och arbetsredskap förvaras. De skadedjur,
som stundom infinna sig för att minska matförrådet,
äro en art skogsråtta samt sockermyran; hvarföre ett
slags »hängande mathyllor» måste begagnas. De delar
af vattendraget, der strömsättningen är obetydlig
och der bottnen är mindre stenbunden, väljas för
undersökningen. Första operationen är att undanrödja
större och mindre stenar. Vid den ena stranden göres
en fördämning med några större stenar och löfrika
grenar för att afleda och sänka vattenmassan. Nedanför
denna fördämning fortgår ar-
föga djup, omgifven af en rik, inbjudande växtlighet,
hvilken ström för sitt täcka läge fått namnet
Venus. Här gjordes halt - och på lämpligt ställe
anställdes undersökning efter guld, som träffades i
blott obetydlig mängd. Denna Venus hörde alltså till
de obemedlade skönheterna.. Följande dagen kom man
till en i närheten varande bäck, hvars klara vatten
skyndade att blanda sig med den nedanföre varande
Venus. Efter gjorda försök visade sig äfven här
endast obetydliga tecken till guld. Då bäcken saknade
namn ansåg jag Cupido kunde vara passande. Emellertid
finner man äfven här, att de yttre behagen som fängsla
ögat ej alltid medföra den gedigenhet man påräknat.
Med afseende på guldtillgångarnes bearbetande i
Columbia, utgör detta, i vissa delar af landet,
en lönande industrigren. Under spaniorernas tid
begagnades den afrikanska racen, då såväl för åkerbruk
som grufarbeten slafvar användes. Efter frihetskrigets
slut, då Nya Granada, Venezuela och Ecuador förenade
sig i republiken Columbia, valdes Simon Bolivar,
landets
Gruldvaskning vid Porcefloden.
(Teckning af Emile Bayard.)
betet med vaskningen. Vaskfatet, i form af ett urglas,
blef uppfunnet af landets urinvånare, som dertill
begagnade lera, hvilken, efter att hafva blifvit
bränd, med fördel motsvarade ändamålet. Spaniorerna
och deras efterkommande göra vaskfaten af trä, som
derföre äro mycket varaktiga. Har man påträffat en
lönande bäck eller ström, fortsattes arbetet så länge
den medförda provianten det medgifver. - Då vanligen
den arbetande Mässen inom republiken Columbia kan
läsa och flertalet äfven skrifva, öfverenskommes om
hvad namn den guldförande strömmen bör hafva, för
att genom regeringens ombud i provinsens hufvudstad
erhålla ett s. k. »regzstro» eller säkerhet för ätt i
ostördt lugn kunna bearbeta densamma mot den bestämda
afgiften af 25 piaster. Då i allmänhet katolikerna
äga hvar sitt skyddshelgon, väljes namnet för det nya
guldfyndet efter något af dem, t. ex. San Antonio,
San Juan, o. s. v.
Vid en af mina utflykter till den obebodda
Samarå-dalen, passerades en bred, kristallklar,
långsamt framgående ström, af
befriare, till republikens president; den första
allmänna kongressen sammanträdde i Bogotå i Juni
1821. Bland Bolivars reformer intog »slafvarnes
emancipation "första rummet. I följd häraf upphörde
slafarbetet inom Columbia 1852. Bolivar var
alltså den förste som ifrade för detta ädla verk,
hvilket sent omsider i Nord-Amerikas Förenade Stater
fullständigt genomfördes, dock efter blodiga strider
och mångfaldiga familjers ruin.
Sökandet efter guld har under trenne århundraden
fortgått i Sy d-Amerika. Inom staten Antioquia i
Columbia (med en befolkning af 380,000 invånare)
sysselsätta sig omkring 20,000 härmed. Bland de ännu
i dag guldgifvande floderna, i hvilka endast under
den torra årstiden kan arbetas, utmärker sig den rika
Porcefloden, hvars isolerade läge ännu håller densamma
okänd för andra länders spekulanter. Dess betydliga
vattenmängd utgör den egentliga svårigheten för de
rika guldlagrens åtkomst. Enligt för kort tid sedan
erhållna meddelanden in-
Sv. Familj-Journ. 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
