Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bild från Ungern - Döda hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
fulla, martialiska drag och välbildade gestalter,
än den man finner samlad i de ungerska regementena;
och äfven qvinnorna, såväl i de högre, som i de
lägre klasserna, äga icke sällan mycken skönhet
och behag. De ungerska damer, som tillhöra de högre
stånden, hafva stort rykte för sin förtrollande grace
och sin otvungna älskvärdhet. Kejsar Alexander af
Ryssland lärer en gång i en krets af förnäma ungerska
damer hafva yttrat, att han trodde sig omgifven af
idel drottningar.
Hvad deremot magyarernas moraliska uppfattning
beträffar, så står den i vissa afseenden på en något
för låg ståndpunkt. I krig har alltid roflystnad
varit deras passion och äfven under fredstider är
röfveri nästan ett handtverk, »visserligen ett ganska
farligt», säga ungrarna, »men alls icke vanhederligt*;
ty mod, kraft och tapperhet anstå mannen bättre,
mena de, än overksam moralitet.
I den tafla af det ungerska folklifvet, som
närstående illustration återgifver, finna vi redan
vid första anblicken det för ungrarna egendomliga i
nationaldrägten, som påminner om
husaruniformen. Också äro husarregementen en äkta
magyarisk uppfinning, likasom sjelfva ordet »husar»
är ett magyariskt ord, - och många andra ungerska
militäruttryck, till exempel »sthakå», »dolman»,
»hejduk» med flera, hafva öfvergått till öfriga
europeiska språk och äfven till vårt.
Täflan framställer en nationel plägsed, deri ungrarens
sydländska liflighet uppenbarar sig. Utanför
den nygifta brudens boning utföra ungrarna sin
nationaldans »czårdas», hvars melodiska toner på
honom göra vida mäktigare intryck, än någon af våra
nationalmelodier på oss, ja, så starkt, att under
sagda melodi han icke gerna flyktar för en anryckande
fiende förr än musiken är slutad. Rörelserna i dansen
ske med ett lif och en lust, hvarom vi nordbor
knappast kunna göra oss en föreställning. Sina
tysktalande grannar, »schwaberna», som de kalla dem,
likna ungrarna vid sitt sura vin, men sig sjelfva
vid den eldiga tokayern. »Utom Ungern», säger ett af
deras ordspråk, »finnes intet lif, och om det finnes,
så är det dock på långt när icke sådant som i Ungern".
I>öda hafvet.
’öda hafvet är en af de märkvärdigaste sjöar. De
gamla klassiska författarna kallade den »La-cus
Asphatti-tes» (asfaltsjö), derför att den, som
bekant, innehåller ymniga källor af jordbeck, hvilket
betäcker dess yta. Några iakttagare påstå, att den
med vattnet i denna sjö blandade asfalten gör, att
inga fiskar kunna lefva deri, äfvensom att i följd
deraf inga sjöfåglar kretsa deröfver, men det finnes
flera resande, hvilka berätta motsatsen. Äfven för
den kringliggande traktens bebyggare äro de vidriga
asfaltångorna i hög grad skadliga: häraf namnet
Döda hafvet.
I öster och vester begränsas denna sjö af mörka och
ödsliga, mellan 1500 och 2500 fot höga berg. Vanligen
ligger insjöarnas yta högre än hafvets; men Döda
hafvets ligger 1,312 fot lägre än Medelhafvets
och nästan lika lågt under Röda hafvets. Vattnet
i denna sjö är ovanligt tungt i följd af dess
stora salthalt. Stenarna på stranden äro betäckta
med ett glänsande öfverdrag af fossilt salt, och
efter flodtiderna äro alla fördjupningar på stranden
fyllda med ett salt, hvilket är lika fint och hvitt,
som det man får i saltverken. Ofta uppkastar sjön
på sina stränder stycken af petrificeradt trä i
kalcineradt tillstånd. Vattnets anmärkningsvärda
sälta kommer deraf, att detta hafs sydvestra strand,
på en sträcka af nio mil, bildas af höjder, hvilka
innehålla stora lager af bergsalt, och från dessa
flöda otaliga bäckar ned i sjön. Här står den
ryktbara, med asfalt öfverdragna pelare, hvilken
araberna påstå vara Lots hustru. Den är fyrtio fot
hög och står på en piedestal,
hvilken höjer sig fyrtio till femtio fot öfver
vattnet.
Det är äfven en annan märkvärdighet med denna sjö, som
araberna kalla Bahr-el-Lut eller asfaltsjön. Ar-non,
Jordan och flera andra floder löpa ut i densamma,
men sjelf har den intet aflopp. Vi hafva redan
omtalat, att dess yta ligger lågt under hafvets;
och oaktadt dessa starka tillflöden höjer den
sig icke. Detta förhållande förklaras genom den
ovanligt starka afdunstningen. Resande säga, »att
man ser genomskinliga pelare af vattenånga, icke
olika strålarna från en vattenkonst, men tjockare,
uppstiga från sjöns yta». Nu vet man, att i den från
saltvatten afdunstade ångan finnas ytterst ringa spår
af salt; således måste Döda hafvets saltmängd ökas
för hvarje år, och dess blifvande förvandling till
en saltbädd synes endast vara en tidsfråga.
Ett annat ämne i Döda hafvets vatten är asfalt
eller jordbeck, som man der påträffar i flytande
block; och af hvilka några, som man fann efter
en jordbäfning, voro oerhördt stora. Sådana block
föras af vindarna till stränderna och tillvaratagas
då af araberna. Babylons murar voro byggda af ett
liknande bituminöst ämne, och det är antagligt,
att detta lättantändliga ämne äfven ingick i det
byggnadsmateriel, som användes af invånarna i de vid
Döda hafvets kust en gång i tiden belägna, sedermera
samtidigt uppbrunna städerna Sodom, Gomorra, Ze-boim
och Adama.
»Åsynen af Döda hafvet», säger Lamartine, »är endast
för tanken hemsk och dyster; för ögat visar det sig
som en omätlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
