- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 16, årgång 1877 /
341

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad underkastar man sig ej för att se bra ut! S. - S:t Petri kyrka i Malmö. E-g.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och man gick från den ena öfverdriften till den
andra. Med en förvånande hastighet vexlade detta
mod, icke för att öfvergå till något bättre, utan
tvärtom för att antaga de besynnerligaste och mest
extravaganta former. Sjelfva benämningarna på dessa
hårklädslar var egendomlig nog och härledde sig
oftast från dessas form, såsom till exempel följande:
igelkott med fyra lockar, prydlig blomsterrabatt,
puff till höger, puff till venster, Minervas hjelm,
dragonkask, frygisk mössa, hårklädsel som mjölkflicka,
som badande, som barn, som murmeldjur, som sofvande,
som bondflicka, som cirkassiska, som österländska,
hårklädsel med klockor, med fjädrar, som schalett,
som korg och som vagga. Stundom härrörde dessa namn
från historiska tilldragelser

eller utmärkta personer, såsom engelsk hatt,
amerikansk, à la Voltaire med flera; äfven kunde det
hända att man uppkallade hårprydnaderna efter någon
teaterpjes, som gjorde lycka.

Man nöjde sig icke en gång med att ensamt bära
sådana väldiga hårpyramider, som föregående sidas
illustration visar, utan man fästade ofvanpå dessa
hårlockar, bucklor och chinjonger, massor af band,
blommor, schaletter, hattar och hufvudbonader,
hvilka sågo ut som saluhallar eller diversebodar, der
alla möjliga varor voro hopade. Franska revolutionen,
som nedref bastiljens murar, störtade äfven de torn,
hvilka fruntimren buro på sina hufvuden. Skola de nu
byggas upp igen?

S.

*


S:t Petri kyrka i Malmö.



illustration placeholder
S:t Petri kyrka i Malmö.


Näst domkyrkan i Lund, är S:t Petri kyrka i Malmö den
ansenligaste i södra Sverige. Hon har också
en vördnadsvärd ålder, ty hennes grundläggning
daterar sig från år 1319, ehuru hon ej blef färdigbyggd
förr än under Waldemar Atterdags regering. Hon har sålunda,
så att säga, varit med om alla de stormiga öden, som
historien antecknat om Malmö stad, hvilken än varit
blomstrande, rik och mäktig, än aftynad, maktlös
och nära sin undergång, allt efter som de ständiga
svensk-danska krigens stormvågor slogo tillsammans
öfver dess gator och trefna hem, dess idoghet och
förvärfsvägar, eller brötos mot dess vallar och
brusade förbi, för att mötas på andra till olycka
och förderf dömda orter. Den stora skånska slätten,
den bördigaste i riket och numera, näst vissa delar af
Belgien och Sachsen, den folkrikaste trakt i Europa,
har, som vi veta, många gånger varit hemsökt af
krigets fasor och genomdränkt af blod, tills den stund
kom, då det blef förenadt inom naturliga gränser,
som aldrig bort åtskiljas, och då fred ändtligen stadfästades
mellan de båda brödrafolken, för att, som man bör kunna
hoppas, aldrig vidare brytas.

S:t Petri kyrka, hvilkens klockor nu i flera
mansåldrar klungit med fridens bud öfver den stora
slätt, som förr uppfylldes med krigets fasor,
är byggd i ren spetsbågsstil och, såsom våra alla
äldre kyrkor, konstruerad enligt de fordringar, som
katolska ritualen ställer på ett tempel och hvilket
gör, att dessa kyrkobyggnader förefalla på sätt och
vis så främmande, att icke säga oändamålsenliga,
för våra kyrkliga bruk. Under katolska tiden hade
hon ej mindre än elfva altaren. Hon är indelad i
tre s. k. skepp, det mellersta nära nog dubbelt
så bredt som sidoskeppen, och har tjugotvå pelare,
af hvilka aderton bilda två rader och de öfriga fyra
en föreningslänk dem emellan åt öster. Kyrkans längd
är två hundra fyratio-fyra fot, bredden sjutio och
höjden inom murarna sextiotvå fot. Tornet, som är
långt yngre än kyrkan - det äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:31:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1877/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free