Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Guld och silfver
- Ett fosterländskt Bildergalleri. C. Erik Johan Stagnelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guldmalmgångarna äro åter i allmänhet så föga gifvande, att
driftkostnaderna ofta nog öfverstiga vinsten. Derför träffar man också
för närvarande en så stor mängd öfvergifna guldbergverk icke
blott i Europa och Amerika, utan redan ock i Australien.
Af dessa skäl tror sig professor Siiss ej kunna afgifva
någon gynnsam spådom för framtidens guldskörd. Enligt hans
åsigt, är den tid ej långt borta, då guldet skall befinnas
otillräckligt för konstens och lyxens ändamål samt till präglingen
af mynt, hvarför det synes honom vara mycket
tvifvelaktigt, huruvida den uteslutande guldmyntfoten skall kunna
upprätthållas utan stor skada för de ekonomiska
intressena.
*
Ett fosterländskt Bildergalleri.
c.
var ^ans födelseort. I många led hade slägten
der lefvat. Stamfadern hette Måns Ehrengisleson.
Han hade varit page eller, såsom det på den tiden
hette, lifknekt hos drottning Kristina. Han hade gift sig
med en adlig fröken Gyllencachett och dött som länsman på
Öland. En son af dem, Magnus, blef efter föräldrarnas död
hållen i skola af sin morbroder och antog då namnet Stagnelius.
Dennes son, Magnus, hvilken hade en yngre broder, som
bland annat författade lustspel, såsom komedien "Baron
Sjelf-klok och Fröken Grannlaga», hvilken uppfördes på Bollhuset
i Stockholm, var fader till sedermera biskopen i Kalmar stift,
Magnus Stagnelius. Efter lång tjenstetid vid Upsala
universitet, der den sist nämnde gjorde sig kännd för stor klassisk
lärdom, i synnerhet i grekiska språket och litteraturen,
flyttade han till sin hemort Öland, först som pastor för
Gerds-lösa och Bredsätra församlingar på östra kusten af ön, der
honom föddes sonen Erik Johan den 14 Oktober 1793, det
fjerde i ordningen af sex barn.
Denne son var redan från späda, åren ett underligt
barn och tycktes vara af naturen vanlottad. Hufvudet hade
en besynnerlig form, kroppen föreföll sjuklig och oskön-,
något organiskt fel låg till sitt frö der inne, det skulle spira
och utveckla sig hela hans lif igenom, ett dödens utsäde.
Ovanliga anlag röjdes dock snart hos den uppväxande gossen.
Han tänkte mer, än han läste, och var emellanåt liksom
försänkt i inre syner. Böttiger vet berätta, att den enda
kroppsrörelse, som då roade honom, var att klättra. Sommartiden satt
han gerna hela timmar högt uppe i något högt träd, så nära
skyarna som möjligt. Att få honom ned derifrån var ingen
lätt sak. Då, matdags eller sofdags, inga andra tillsägelser
verkade, måste en gammal soldat, som vid prestgården gjorde
tjenst på en gång som skomakare och trädgårdsmästare,
tillkallas 5 ty denne gubbe, hvars namn var Holts, hade på honom
den största inflytelse och var länge hans käraste umgänge.
Först när Holts lade sig ned vid trädets rot och lofvade att
tala om en märkvärdig saga, lockades gossen ned ur sitt
fågelbo. Yid samma tid hade han redan författat några
verser till en grafskrift öfver en ekorre, som dött i sin bur.
Han lärde sig nästan sjelf att läsa i bok, och sedan han
derefter fått medel i hufvud och hand att intränga i vetandets
hemliga kamrar, genombläddrade han nyfiket och vetgirigt
faderns bibliothek, och efter som detta mest innehöll
klassiska verk och arbeten i nordisk mythologi, skaffade han sig
häri snart större kunnskap, än kanhända mången akademisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0269.html
