Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 LITTERATUR.
författarens sällspordt omfattande etnologiska litteraturkännedom och
om hans energiska vilja att lösa folklifvets gåtor. Då afhandlingen är
af den rang och betydelse, att hvarje där ingående sakuppgift bör vara
fullt vederhäftig, må en marganteckning här få rum. Sidan 54 anför
författaren med hänvisning till Hjorts Kisabeskrifning äfven
Östergötland såsom ett landskap, där bröllopsstabben förekommit. Hos
Hjort omtalas dock icke bröllopsstabbe utan bröllopsträd, hvilket
ju har en betydligt större utbredning än den förra och
begreppsmässigt bör därifrån åtskiljas. Däremot kunde författaren efter
Borgströms resa i Värmland (1915, s. 53) hafva anfört detta
sistnämnda landskap, som ju ock lokalt ansluter sig till det område,
där stabbens förekomst förut påvisats.
Näst Wikmans tilldraga sig, såsom sagdt, Forsbloms uppsatser
läsarens uppmärksamhet och intresse. Han sysselsätter sig med
såväl den materiella som den andliga odlingens f örn företeelser. Till
den förra gruppen höra uppteckningarna om sydösterbottniska
plog-och budkaflar samt om vindflaggor, till den senare redogörelser om
folkföreställningar i svenska Österbotten om trollskott samt om mara
och marridt, bägge, af allt att döma, högst omsorgsfullt utförda
materialsamlingar med på dem baserad utredning.
Ett efterföljansvärdt exempel för våra orts- och hembygdsforskare
skänker slutligen den beskrifvande förteckning Öfver
landtmanna-redskap, som gjorts af den år 1912 aflidne folkskolläraren K. P.
Petterson i Tniö. Den för svenskfinsk landsmålsforskning varmt
intresserade och flitigt verksamme författaren har i denna afhandling
med användande af Nagumålet (Egentliga Finland) beskrifvit och
angifvit benämningarna på de i denna ort förekommande
landtman-naredskapen och deras olika delar. Härtill har han fogat
instruktiva teckningar, mot hvilka endast är att anmärka, att
måttbestämningar icke utförligare angifvas än hvad som skett i texten. Att det
skulle hafva varit att föredraga, att själfva den löpande texten
af-fattats på högsvenska, lär väl ock icke förnekas af en svensk läsare.
Men författaren tillhörde en tid, för hvilken det etnografiska
intresset i hvarje fall fick träda i andra rummet för det språkliga.
N. K H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
