Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
MIDVINTER OCH TJUGONDAG.
Av
ERNST KLEIN.
Enligt en allmänt utbredd svensk sed räknas julens festperiod
vara t. o. m. den 13 januari på kvällen. Festseder med stor
spridning och hög ålder markera tjugondagens kväll som -elut på
jul-firandet. Dagen heter numera i svenska almanackan Knut, och
åtskilliga minnesverser förbinda detta namn med rimmen »slut» eller
»ut». Förhållandet är detsamma i stora delar av Finland och gäller
även i stor utsträckning Norge, men däremot icke i Danmark, som
slutar julen med tretton dagen.
Tjugondagsjulen är icke någon ny uppfinning. N. Beckman1
har visat, hurusom landskapslagarna i sina fridsbestämmelser räkna
med en jul, som varar till tjugonde dagen efter juldagen. Härmed
äro vi redan högt uppe i medeltiden. Såsom nedan skall visas, finnes
det åtskilligt som tyder på, att seden går ännu längre tillbaka än
den tid, då landskapslagarna avfattades.
A. Lindhagen2 har utrett, att tjugondagens förbindelse med
namnet Knut däremot är av recent ursprung. Helgonnamnet Knut
tillhör ursprungligen Danmark och hänför sig (i detta fall) till
Knut Lavard, som mördades dagen efter trettondagen (V1) 1131 och
blev denna dags namnhelgon i alla danska samt åtskilliga svenska,
norska och finländska stift under medeltiden. I svenska almanackor
sker Knuts överflyttande till tjugondagen (13/i) icke allmänt förr än
från slutet av 1600-talet. I Danmark har namnet bibehållit sin
1 Knutsdagren och julfriden, Fataburen 1912, s. 182 o. f.
2 Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? Fataburen 1912 s. 170 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
