- Project Runeberg -  Fataburen / 1923 /
45

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MIDVINTER OCH TJUGONDAG. 45

gamla plats i kalendern, och så är, kan det tilläggas, även fallet i
östligaste Finland, där dagen efter trettondagen heter Jästkmit1 och
är julens avslutningsdag.

Det är vidare tydligt, att icke blott Knutnamnet, utan även
julslutet i de älsta litterära belägg för kristen julsed i Norden, ligger
på 7/i. Härpå pekar icke blott legenden om Knut Lavard, utan
också Snorres skildring av Gregorius Dagssons dråp (1161), där
dagen efter trettondagen (7/i) betecknas som »affaradag iola», den
dag, då julen går ut.

I svensk tradition kvarlever detta förhållande i minnesversen:

Annda trett
ä jula slätt.
Tjugone da Knut
ä jula slut.2

Trettondagens annandag är, om man så får tyda versen, ett
datum, då julfirandet i viss mån avtar, men tjugondagen är likväl
det riktiga slutdatum. Versen visar tydligt på en viss osäkerhet
i uppfattningen om, när julen verkligen slutar.

Det är då fullt berättigat att, såsom Beckman (o. anf. upp-

o

sats) och M. P:n Nilsson i Arets folkliga fester, tyda förhållandet
mellan de båda sluttermerna för julen så, att man håller det tidigast
litterärt belagda, trettondagens annandag, för det älsta och betraktar
julslutet på tjugondagen som en senare uppfinning, vilken icke är
stort äldre än landskapslagarnas avfattningstid. Båda dessa forskare
ha sett saken så, och båda förklara förhållandet därmed, att julens
förlängning med en vecka åstadkommits genom en kyrklig tendens,
som strävat att få stora helgdagars >0ctava», firad och högtidlighållen
som helgdag. Tjugondagen står ju i detta förhållande till
trettondagen.

Nu kan man dock till att börja med invända, att trettondagen,
epifaniefesten, mycket väl kan åtföljas av en helighållen octav på
den 13/i, utan att därför julens sammanhängande festperiod med

1 Joh. Häyhä, Bilder ur folkets liv i Östra Finland. H:fors 1893, I, s. 119.

2 Nord. M. A. nr 3656 Dalsland, nppt. av T. Langer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 21:34:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1923/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free