Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 EKNST KLEIN.
dess juridiska fridskaraktär och dess prägel av oavbruten helg
behöver dragas ut ytterligare en vecka.
Men än mera vägande - enligt min åsikt avgörande - är
följande invändning mot teorien om tjugondagsjulens kyrkliga
ursprung: Om kyrkan lyckats att i Sverge, Xorge och det svenska
Finland genomföra denna förlängda jul, varför har detta icke skett
i Danmark, Tyskland, Frankrike, England eller på andra håll, där
det kyrkliga inflytandet varit både äldre och intensivare än i
Skandinavien? Se vi nämligen efter, hur den saken ställer sig, finna vi icker
att tjugondagen spelar den roll i nämnda länder, som den rimligtvis
bort göra, om dess betydelse berott på kyrkligt inflytande.
I Tyskland träffas visserligen uttrycken achtsehnter Tag och
zwanzigster Tag, vilka båda beteckna 13/i, i en del medeltida
handlingar. l Men de äro synbarligen icke att räkna som annat än rena
datumbeteckningar av det vanliga medeltida slag, där man utgår
från allbekant dag och räknar bakåt eller framåt i tiden. Att
julen därvid får en ovanligt stor räckvidd är icke att förvåna sig
över. Det gäller ju årets mast betydande högtid, som i stor
utsträckning begagnas som utgångspunkt för kalendern. Alldeles tydligt
framträder i Tyskland julens period som »die zwölf Nächte», d. v. s.
dygnen från julafton till trettondag. »Med trettondagen slutar årets
längsta och viktigaste festperiod», säger E. H. Meyer uttryckligen.2
I denna tolvdygnsperiod igenkänna vi den katolska kyrkans
officiella jul, sådan den fastställdes av kyrkomötet i Tours (567) för
att definitivt sammanknyta den älsta kristna julfesten, epifanien,
med den senare i Rom uppkomna födelsefesten på 25 december.3
Ingenstädes på kontinenten torde några allmännare avvikelser
från denna regel kunna uppletas. Enstaka fall av särskilt
helighållande av den 13 januari förekomma visserligen. Så existerade
för icke alltför länge sedan i den lilla staden Rangendingen i
Schwaben en sed att på denna dag, som där är helgad åt S:t Hila-
1 Se dessa ord saint Weihnachten i Grotcfend: Zeitrechnung des deutschen
Mittel-alters I.
2 E. H. Meyer, Deutsclie Volkskunde. Anast. Nachdruck. Berlin 1921, sid. 254.
8 A. Tille, Yule and Christinas. London 1899, sid. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
