Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTFRATUR. 77
Artiklarna, vilka man med nöje och behållning studerar, vare
sig nu de behandla humaniora eller naturvetenskaperna, näringslivet
eller administrationen, undandraga sig oftast på grund av själva
ämnesvalen ett bedömande i denna tidskrift. Ej ens det flyktigaste
refererande, än mindre recenserande, av dem alla kan här
ifrågakomma. Vad jag som flyktigast med några ord ville beröra är de
folklivshistoriska bidragen uti några detaljer.
I den första delen framställer Ernst Nygren, författaren till
specialarbetet Värmlands stenålder, »ett utkast till Värmlands
bebyggelsehistoria och en översikt av det befintliga arkeologiska
materialet i den mån detta betingas av landskapets karaktär». Inventeringen,
den första metodiska i sitt slag för provinsens vidkommande, har i
föreliggande översikt framskjutits till att i stora huvuddrag omfatta
även bronsåldern och järnåldern. Med ledning av de äldsta
redskapens spridning kommer författaren i sin undersökning till den
slutsatsen, att bebyggelsen, sannolikt inkommande över Dalsland, vandrat
från väster till öster, först tagit form av strandbebyggelse, sedan
från Vänern spridit sig mot norr för att övergå till slättbebyggelse
o. s. v. Enligt Nygren skulle på så sätt landskapets sydostligare
delar ursprungligen hava befolkats från nordväst, ej från söder
såsom tidigare mera hypotetiskt gjorts gällande. Med artikeln liksom
med ett flertal artiklar i detta verk följer källskriftförteckning,
dessutom en karta.
Arvid Runestam och Sixten Samuelsson hava slagit sig tillhopa
om en uppsats, betitlad »Om den värmländska allmogens liv i helg
och socken under gångna tider», vari den förre övervägande
behandlat det egentliga allmogelivet, den senare, förutom annat, folktron.
Uppsatsen, omfattande ett 90-tal sidor, har i stor utsträckning
utarbetats på grundval av primär material, insamlat av de båda
författarna själva. Den har på så sätt nödvändigtvis blivit i en del
stycken lokalt orienterad. Ville man vara förfärligt noga, skulle
man med hänsyn härtill kunna göra den anmärkningen, att
överskriften fått en smula för vittsyftande formulering. Jag avstår från
att framdraga exempel till stöd för anmärkningen, ty den är alldeles
för bagatellartad. Uppgiften att teckna en sammanträngd bild av
ortens folkliv hava författarna på ett hedrande sätt löst. Bakom
framställningen skymta grundliga förberedelser, och just det att
författarna haft så mycket att släppa till ur egen fatabur gör, att
deras bidrag kommer att äga ett bestående värde. Med tacksamhet
mottagen blir säkerligen den förteckning över tryckt och otryckt
värmländsk topografi som åtfölier artikeln.
f O u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
