Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TORSTEN ALTHIN.
sn, Bohuslän var i stället för spår ett hål borrat genom stenhällen.
Mitt under detta stod uppsamlingskärlet för tjäran.
Runt omkring grytan eldades, varvid veden torrdestillerades och
tjäran rann ut till en bytta, »tjärekölle» (Vrml.). Här liksom vid
övrig tjärbränning kom först vattenånga och tjärvattnet, »tjärlagen»
(Vrml.), i synnerhet om temperaturen var för hög. Så mycket som
möjligt av lagen hälldes bort redan vid bränningen. Sedan
förvaringskärlen för tjäran fått stå någon tid, sjönk tjärvattnet till
bottnen, varifrån det avtappades.
Huruvida denna bränningsform är en i smått tillämpad
ugnsbränning eller om den är av äldre datum, torde vara svårt att
avgöra. Reimers1 omnämner en parallell till detta, nämligen bränning
i lerkrukor, som allmänt användes i guvernementet Perm i Ryssland,
och påpekar dess lämplighet för husbehovsbränning på mindre
gårdar även här i landet. Även Ljungström framhåller samma sak.
T j är agnar.
I Bohuslän (Naverstad sn, Buxungeröd) ha påträffats resterna
av en tjärugn. Med tillhjälp av ägarens uppgifter ha här meddelade
rekonstruktionsritningar gjorts. Fig. 10, 11, 12. Ugnen bestod av
två valv, av vilka det innersta, »kupan», var murat av tegelsten
£ _J
Fig. 10. Tjärugn, plan. Nafverstads sn, Bohuslän.
1 J. L. Reimers, Om kolning och tj är fabrikation etc. Sthlm 1868. Jfr även C. L,
Ljungström, Åhs och Wedens härader samt staden Borås, Sthlm 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
