- Project Runeberg -  Fataburen / 1923 /
124

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 LITTERATUR.

nu tillämpat och på mångfaldigt sätt exemplifierat i en första del
av »Svenska låtar».

Med etnografiskt-historiska mål för ögonen arbetade Nils
Andersson såsom samlare av musik mer metodiskt och grundligt än någon
svensk fore honom gjort. Melodiernas återgivande i notskrift
uppfattade han riktigt nog ej som det enda av vikt. Som bekant, allt
av tradition han kunde komma över tillvaratog han i syfte att
därmed sprida ljus över melodiernas inre organiska sammanhang, deras
ursprung, vandring och omgestaltning. Hans omtanke härutinnan
har redan nu i förstlingshäftet avsatt goda frukter och kommer
säkerligen med tiden att få en stor betydelse.

Vi kunna av början se och bedöma, huru Nils Andersson, innan
han gick hädan, själv tänkt sig det stora samlingsverk utgivet, vilket
han in i det sista oförtrutet arbetade på och som alltid hägrade för
honom som det högsta mål i livet. Redigeringen av första delen
hann han nämligen själv lägga hand vid och i huvudsak slutföra.
Många tillägg äro dock gjorda av hans mångårige och förtrogne
medarbetare Olov Andersson i Åhus, åt vilken anförtrotts att redigera
dalasamlingen i de delar, som ej hunnit färdigställas av Nils
Andersson själv.

Verket är avsett att utkomma landskapsvis, och början har gjorts
med det minnesrika Dalarna, närmare bestämt Ore, Orsa och Mora
socknar, vilkas musikkultur belyses av ej mindre än 327 gamla
melodier, polskor av såväl åttondels- som sextondelstyp, gånglåtar,
brännvinslåtar, valser, sånglekar, visor, vall- eller hornlåtar,
psalmmelodier m. m. Någon gång har för exempels skull en rnazurka
eller en schottis medtagits, ehuru i regel sådana melodiformer, som
äro från yngre tid och sakna den nationella särarten, utelämnats.
Låtarna, grupperade under olika spelmansnamn, beledsagas av
levnadsteckningar med uppgifter om spelmännens musikaliska påbrå, om
varjehanda yttre inflytelser på musikanlagens utveckling, låtarnas
härstamning in. in. Inströdda personliga minnen, belysande bl. a.
spelmännens sociala ställning förr i världen, deras självkänsla och
stundom hetsiga inbördes tävlan och dylikt, skänka de små
kulturdokumenten mera liv och färg. Vackra porträtt, bl. a. ett av Nils
Andersson själv, pryda boken.

En levnadsteckning, den av storspelaren Timas Hans Hansson
från Ore, påkallar främst uppmärksamheten. Mot bakgrunden av
det myllrande folklivet vid Sveriges första spelmansstämma i Gesunda
år 1906 presenteras denne märklige dalaman, vars reportoar seder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:50:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1923/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free