Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 LITTERATUR.
fjällnäspolska, västgötapolska, halländsk kadrilj, fyramannadans och
träskodans. Vid utarbetandet har man lagt sig vinn om ett möjligast
förenklat och klart uttryckssätt, varigenom en del mera svårförstådda
punkter förtydligats. Publikationen kan få betydelse för folkdansens
normaliserande, för motarbetandet av den tendens till splittring som
börjat göra sig gällande på olika håll tillfölje saknaden av en
gemensam lärobok. N. K-d.
PEHR OSBECK, Utkast Ull beskrifning öfver Laholms prosteri 1796.
Utgiven av BERT MÖLLER. Lund 1922. 432 sid. 8:0.
I docenten Jöran Sahlgrens skriftserie »Svenska bygder» har nu
prosten Osbecks gamla präktiga skildring av södra {lalland
utkommit, och då denna icke förut varit tryckt må det genast sägas, att
ett bättre förvärv kunde vår bygdebeskrivande litteratur icke göra.
Författaren var naturforskare, en lärjunge till Linné, och gjorde bl. a.
en forskningsresa till Kina men blev senare av omständigheterna
tvingad att slå sig ned som präst i Syd-Halland. I sin nya
hembygd ägnade han sig först åt naturvetenskapliga studier, men vidgade
snart sina intressen till att omfatta ortens ekonomiska, kulturella
och historiska förhållanden i allmänhet och tog därför itu med en
sockenbeskrivning, som först gällde Hasslövs sn, därefter också
Våxtorp och till slut hela prosteri et. I detta företag synes han ha
haft en energisk pådrivare i sin gynnare Karl Gustaf Tessin, hos
vilken han en tid tjänstgjorde som botanicus och buspredikant.
Detta intresse hos Tessin är värt att bli uppmärksammat. Utom
av svenska sockenskildringar och topografer har Osbeck influerats
av H. Ströms beskrivning av Söndmöre i Norge. Vi kunna här
icke närmare presentera hans arbete, som dock på ett förträffligt
o
sätt sluter sig till våra bästa 1700-tals skildringar. Ät folklivet
och allmogens kultur ägnas stort intresse. Särskilt måste de ingående
redogörelserna för laxfisket uppmärksammas. Som historiker och
arkivalisk forskare begår författaren väl sina misstag, men det är
som naturvetenskapligt tränad iakttagare han har sina största
förtjänster.
Utgivaren har försett arbetet med en historik över verket och
dess författare samt anmärkningar och register. Härtill har
redaktören för skriftserien knutit en ordlista. Arbetet är illustrerat med
några teckningar av kyrkor och slott, som utförts på uppdrag av
författaren. S. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
