- Project Runeberg -  Fataburen / 1924 /
144

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Därefter avlägsnas fröhusen [2] (kneppel Västergötland; knivel
Skåne; knopp) medelst linrepan [3] (repa; kam; strock Ångermanland), vars tinnar på äldre exemplar äro av trä men numera äro av järn (fig. 1). Under arbetet är repan fastsatt i en bänk (fig. 2) eller dylikt. Genom repkammen dragas linstänglarna, varvid fröhusen fastna i kammen och falla till marken. Undantagsvis tröskas fröna bort med slaga eller kavlas bort med en kavle eller klappas bort med klappträ.

Sedan vidtager rötningen (röta [4] linet), en förruttnelseprocess,
som avser dels att upplösa det limämne, som sammanhåller fibrerna
i stänglarna, dels att uppmjuka de träaktiga och värdelösa
beståndsdelarna i stänglarna. Rötningen sker antingen genom att linet helt
nedsänkes [5] i vatten (»vattnas», »sänkes» etc.) eller utbredes [6] på
gräsmatta
(»bredes» etc.) för att där utsättas för påverkan av dagg
och regn. Norrland är hos oss av gammalt vattenrötningens så att
säga klassiska område och denna metod är där rikt utbildad.[1] Även
träffa vi den på Gotland. Detta tillvägagångssätt är det från
officiellt håll gynnade sedan lång tid tillbaka. Trots att
fackmännen förordade vattenrötningen som både snabbare och
resultatrikare[2] och trots att hushållningssällskapen lockade med premier till
"vattenrötare", har denna metod vunnit föga terräng, emedan
allmogen konservativt fasthållit vid ängsrötningen. Enligt P. Schisslers
Hälsinga Hushåldning av år 1749 hade Gästrikland, Uppland och
Dalarna av ålder "rötat på marken", medan Nordsverige tillämpade
vattenrötningen. Som resultat av den sedan två århundraden
pågående agitationen för denna metod få vi väl fatta det förhållandet,
att vi nu undantagsvis finna vattenrötning även sydligare t. ex. i
Dalarna och Värmland.

Härefter följer en stark torkning av linet, varigenom det följande
bråkningsarbetet avsevärt underlättas. Facklitteraturen på området
tillråder dock den största försiktighet, emedan den konstlade



[1] Finnas på trakten sjöar använda för >sänkning» av lin eller hampa och som
därav fått sitt namn ("Linsjön", "Hamptjärn" etc.)? Skildra i detalj vattenrötningens
förlopp!
[2] Se t. ex. E. O. Arenander: Linodlingsboken, 2 uppl. s. 31 och samme förf.: Om
linodlingen i Uppland s. 80 o. f. (i "Allmoge och Hemslöjd", Uppsala).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:51:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1924/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free