Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lar renflugan, dock torde nosbromsen förut vara användt som
svenskt namn. Detta är dock en bisak, men förf. säger om den
(p. 190): »Äggläggningsmetoden synes ännu vara obekant». Nu
är emellertid denna art vivipar och lägger ej ägg, utan framföder
små lefvande larver och enligt lappars samstämmiga utsago sker
detta så, att flugan flyger framför renarnes näsborrar och »sprutar
in larven i dessa. — En annan anmärkning gäller det namn, som
förf. gifvit den orientaliska kakerlackan (Periplaneta orientalis L.)
nämligen »torraka»(-n) pl. »torrakor». Sannolikt är detta en
forvridning af det ryska namnet för kakerlacka, som införts i
Finlandssvenskan, nämligen »tarakan», pl. »tarakaner». Detta namn låter
ju väl använda sig för kakerlackor, om man så vill, men torraka
har redan en helt annan betydelse i vårt språk, nämligen ett torrt
träd i skogen.
Dessa små anmärkningar kunna ju dock ej förringa den
ifrågavarande bokens värde. Den bör säkerligen finna många
intresserade läsare och mången torde äfven vara tacksam för de råd, som
gifvas rörande efterhållandet af ovälkomna och obehagliga
snyltgäster. Vi skulle också kunna afsluta denna lilla anmälan med att
omtala ytterligare ett ej omnämndt, men i lämpliga fall ej
föraktligt skyddsmedel mot mal, nämligen vanligt koksalt.
E. L.
Breh/ns Tia leben, Die Siruge tiere Bd. II. Na getie re von Ludv. Heck,
Robben von Max Hilzheimer. Leipzig, Bibliograph. Institut
1914 (654 sid., 15 färgtaflor, 4 planscher i svart samt 94 fotogr.
bilder på planscher förutom 30 textbilder).
Sedan någon tid föreligger ånyo ett band af detta berömda
verk. Denna gång har arbetet fördelats så, att Prof. Hf.ck
bearbetat gnagarne, som upptaga arbetets största del (576 sid.), under
det att Dr. Hilzheimer fått själhundarne på sin lott. I populär
skrift torde aldrig gnagarnes ordning fått sig tillmätt ett så stort
utrymme, men om man tänker på denna däggdjursgrupps kolossala
formrikedom och äfvenledes på dithörande arters stora ekonomiska
betydelse både i godt och ondt, så bör ju detta ej väcka någon
undran. Äfvenledes bör man komma ihåg gnagarnes ofantligt
mångsidiga tillpassning till olika biologiska förhållanden. Vi träffa
ju gnagare på den arktiska tundran, som större delen af året är
frusen och täckt med snö likaväl som i tropikernas solglödgade och
nästan vegetationslösa öknar. Gnagare finnas, som äro hemma
såväl i trädens kronor som under jorden eller i vattnet. Och
öfver-allt visa de en mångsidig utbildning och ett tillvaratagande af
existensvillkoren som knappt någon annan däggdjursgrupp. Från
människans ståndpunkt äro tyvärr de flesta gnagare skadedjur af vida
allvarligare slag än t. ex. rofdjuren. Öfverallt, där åkerbruk
drif-ves, tages en betydande tull af råttor, sorkar, hamstrar, sislar,
jordekorrar, gopherråttor, piggsvin, kaniner m. fl. Ja, vi veta ju, att
vissa gnagare kunna föröda hela landsdelar och göra dem i det
närmaste obeboeliga. En del gnagare såsom t. ex. harar utgöra
mångenstädes ett skattadt villebråd, men äfven de kunna urarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
