Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 io
FAUNA OCH FLORA
på våren äfven af späda blad och andra gröna delar af vatten- och
myrväxter samt af lingon, tranbär och kråkbär. Någon gång
samlar han äfven upp nedfallna bär under drufhyll och andra
bärbuskar, som växa invid eller i närheten af vatten.
Drillsnäppa, skjuten vid Lappberg i Lule lpm.
midsommartiden 1915 af Rosenius. Muskelmagen innehöll talr. rester af smärre
skalbaggar (hufvudsakligen viflar), larver och dipterer. I profvet
funnos sex 1—3 mm stora sandkorn samt ett gruskorn (4,5 mm).
Då muskelmagen hos skjutna drillsnäppor mycket ofta är
fullständigt tom och de tunnflytande exkrementerna på sin höjd
innehålla några få fina sandkorn, torde man vara berättigad att antaga,
att äfven denna vadare har för vana att kasta upp bollar.
Sedan gammalt känner man, att storspofven i rätt stor
utsträckning förtär blåbär, lingon och kråkbär. Primäruppgifter härom
träffas exempelvis hos Naumann (Bd. IX p. 146), Finsch (I. 1877
p. 62) och Collett (4 p. 374).
Äfven småspofven skall enligt Naumann (1. c. p. 156) tycka
om kråkbär och isynnerhet blåbär, hvarför han också i en del
trakter erhållit namnet »Blaubeerschnepfe».1 Kolthoff (J. T. 1898
p. 79) berättar, att denna fågel stundom lämnar myrarna för att i
närliggande skogskanter söka blåbär. Småspofvar, som Palmén2
och Sahlberg (S. F. 1867 p. 248) träffade vid finska Muonio våren
1867, lefde allmänt af kråkbär, medan snön ännu låg kvar på
marken. Liknande iakttagelser äro gjorda på Island (7 p. 255),
Grönland (17 p. 158) och i Nordnorge (Schrader. J. O. TS53
P- 31 2)-
Hos Hantzsch (8 p. 360) finna vi en intressant notis om
Numenius hudsonicus. Denna spof kallas nämligen af Labradors
eskimåer »Akpingek», weil die Vogel gern die Frtichte der
Polarbrom-beeren (Rithus arcticus und wahrscheinlich auch R. chatnccmorus),
eskimoisch akpik, fressen».
Collett (i p. 263 — 267, 2 p. 182, 3 p. 353) har gjort en del
märkliga iakttagelser öfver smärre vadare, som under höstflyttningen
besöka Norges kuster. Han kunde nämligen visa, att flyttande
brushanar och sandlöpare ibland ha magarna fyllda uteslutande
med frön af hafsstrandsväxter, under det att skär-, små- och
kärrsnäppor sluka frön af samma växtarter tillsamman med insekter
eller mollusker. Redan 1872 (1 p. 267) kom han till den
slutsatsen, att »most of the waders that frequent the southern lowlands
ön their autumn passage would appear to subsist partlv ön
vege-table food».
De arktiska vadarna anlända ofta till sina häckplatser, medan
marken ännu till största delen är snötäckt. Under denna tid och
ibland också på hösten lefva de säkerligen i afsevärd utsträckning
af växtämnen. På Grinnell land iakttog Feilden (I. 1877 P- 4oa —
1 Rörig (Id p. 59) har äfven funnit blåbär i en småspof, skjuten i Tyskland.
’ I »Finlands foglar», Il p. 138 uppgifver Palmén, att 7oton«s-arterna i
Finland »någongång äfven (förtära) bär och dylikt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
