- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sjuttonde årgången. 1922 /
248

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

FAUNA OCH FLORA

på Grönland, Island, Färöarna, vid Norges kust och vidare
österut ända till Kolahalfön, i Skottland med öar, Irland och
England (också den mindre förekommer där, dock icke häc-
kande). Denna form skall häcka på klippor. — Den mindre
bebor Mellan- och Sydeuropa till Holland och Östersjöprovin-
serna, Sydöstra .Europa, tidigare Danmark och södra Sverige
till Blekinge (jfr ofvan). Denna form häckar företrädesvis
inuti landet kolonivis i träd, på buskar, t. o. m. i vass.

Frågan om det är nödigt att uppdela storskarfvarna i två
geografiska former behöfver här inte dryftas. Hvad vi veta är,
att det är den största formen som häckade i Kola, sannolikt
ock i Ladoga. Den vagabonderar dessutom vida omkring i
Finlands bygder. Därtill hafva vi den mindre formen som
strykfågel vid våra kuster och äfven inne i landet. Det ser
nästan ut, som skulle Åland utgöra en mötesplats mellan de
norrifrån kommande större skarfvarna och de söderifrån sträc-
kande mellanskarfvarna. Därifrån göra de utflykter i vår skär-
gård norr- och österut och hamna stundom i inlandet. Dess-
utom kommer den större formen in i Finska viken öfver Ka-
relska näset. Båda formerna äro ungefär lika ofta anträf-
fade här.

*



I fråga om skarfvens läte kan jag meddela endast hvad jag
hört i Högholmens djurgård. Det var en argsint fågel jag
lyssnade på. Den satt orörlig i upprätt ställning. Närmade
man sig den, högg den efter en utan att förlora eller ändra
fotfäste och grymtade fram oartikulerade, snörflande kwo-
kwo-kwou, kwo-kwo-kwo-kwou enligt ett stigande schema
_— __ —— men äfven _—, _—, —. Den höll på

att storkna, så lät det, då den utstötte det obehagliga lätet.

Skarfven skall hafva också en snurrande flykt (jfr Floericke
Taschenbuch s. 223 och Vogelbuch s. 446). De skarfvar jag
sett flyga flögo med höga, inte alltför snabba vingslag, med
framsträckt hals och fötterna sträckta bakåt. Så flyga också
tordmularna stundom t. o. m. med långsamma vingslag, stun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1922/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free