Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Ernst Hartert & Friedrich Steinbacher: Vogel der paläarkti-
schen Fauna. Ergänzungsband. Heft i. Berlin 1932. Ver-
lag von R. Friedländer & Sohn.
L)et väldiga arbetet att utgiva en systematisk översikt över
hela den paläarktiska regionens fågelfauna, som d:r Hartert
började 1910 fördröjdes, som sä mycket annat, genom världskriget,
men avslutades med ett »Ergänzungsheft» 1923. Just genom detta
arbete sporrades ornithologerna i de flesta länder till nya
undersökningar och jämförelser, så att vetandet om fåglarnas systematik
och de olika formernas utbredning i avsevärd grad vidgades. På
grund härav har en förnyad sammanfattning och även sovring av
det nya blivit i hög grad önskvärd. Var och en, som är
intresserad av den paläarktiska fågelfaunan hälsar därför nu med glädje,
när den äldre förf. med bistånd av en så framstående medarbetare
som d:r Steinbacher står i begrepp att giva en granskande
översikt över allt det nytillkomna på detta område. I detta första
häfte genomgås i detta avseende kråkfäglar, starar, gyllingar och
större delen av de egentliga finkfåglarna Det är mycket av värde,
som man kan inhämta redan av detta häfte Det ligger dock i
sakens natur, att allt ej kunnat komma till författarnas kännedom.
Så t. ex. säga de, att den nordligaste häckningsplatsen för råkan
i Sverige fortfarande är i Östergötland vid Vadstena. Kolonierna
i Uppsala-trakten ha sålunda undgått dem. Däremot ha skatornas
raser blivit fullt klarlagda både här och i fjärran östern, liksom
mycket annat.
Danmarks Fauna; 37: J. Maltbæk, Frynsevinger eller Blaerefödder
(Ihysanoptera). 146 sid., 49 textfig. G. E. C. Gads Forlag.
Köbenhavn 1932.
Såsom titeln angiver är denna lilla bok en redogörelse för de
små insekter, som vi här vanligen kalla blåsfotingar eller med en
förenkling av det släktnamn Thrips, som redan Linné gav, tripsar.
De äro försedda med sugande mundelar och äro i de flesta fall
parasiter på växter. En del arter kunna t. o. m åstadkomma stor
skada på kulturväxter. Först redogöres för dessa djurs
kroppsbyggnad och därefter meddelas uppgifter om deras vanliga
före-koinstsätt samt en vägledning för insamling, konservering och
undersökning. Sedan följer den systematiska delen med beskrivning
på alla i Danmark funna slakten och arter. Bestämningen
underlättas genom tabeller för såväl familjer och släkten som arter.
Över 90 arter äro kända från Danmark och en stor del av dem
torde även förekomma i Sverige. Vårt land saknar ju ingalunda
litteratur över blåsfotingar och flera arter äro beskrivna av svenska
entomologer, t. ex. af Trybom, men det oaktat torde detta lilla
arbete kunna vara nyttigt även hos oss för den, som vill syssla
med denna djurgrupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
