Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—-r 423
kas vara oss skänkte af den välgörande
Försynen, för at något lindra och
försötma smärtan af den ofta förskräckande
tingens verklighet." — VI skole ur själfva
Poemet anföra några Aycken til prof af
des förtjänst. Sedan Författaren, under
flere leende teckningar föreställt
drömmarnes behaglighet, och den vällust de
gifva själen, Tcommer ban ändteligen til det
fatala ögnablicket af upvaknandet, då
alla dessa sällhetens skugg-bilder på engång
försvinna:
Himmelskt sälla kjusnings-stund!
altför kort hos mig du dröjde,
och jag vaknar — i en blund,
knappast dina spår jag röjde.
Sköna villa! Dig förutan
förd til sorgens verld igen,
éuckande jag fattar lutan,
klagar på förvandlingen.
Ja, jag vaknar — icke mer,
med et gladt och tàrfritt öga,
jag den ljusa dagen ser
Stråla ner ifrån det höga.
Själen blott bland skuggor irrar;
ögats ljus ej hänne narj
och min tanke sig förvirrar
i min flydda sällhets spår.
P 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
