Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och löjet fom des lippar prydde,’
Han glad fin ålders liflighet
Och fina kinslors kjusning lydde.
Naturen lifligt rörd han Ikådar,
Forkjuft i hvarje bild han ler
Ural de fkådefpel hon ger,
Då dagens ankomft hon bebådar,
Och då vid fölens blick hon ler.
Naturen fkön och ljuf han fann,
Och ren hans goda hjerta brann
För ömhetens och dygdens varde J
Och fåkert år ju detta rön:
Den aldrig fann naturen Ikon
Som dygden icke älfka lårdej
Ken unge Edmund tio år
I ro och olkuld lett förfvinna,
Dock van at någon gång en tår
Uti fin faders öga finna.
Blott namnet af en faknad mor
Uti fit minne han förvarat,
Och gubben på hans frågor fvarat;
Min fon, 8unu tils Du blir flor
Jag denna uptäckt Dig befparat.
Nu på en vacker aftonflund
Sin lon han kallar at fig följa
Bort til cn enslig, dyfter lund,
Som fkogcns tåt* tråd fördölja ;
Dir han åt minnet af fin maka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
