Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■’ ai$
egen falhet. feghet, och Macedoniern guld
bereda fig tråldom under främmande ’vålde.
Rom ftyrdes i början af Konungar, och
en nyttig Medborgerlig Frihet var folkets .
lott. Derefter ftadnar högfta våldet i fleres
eller Patriciernes händer, och en fruktan för
ttäldom och nit om Friheten uphetlade
folket. Men en delad magt år alt id fvag och
meft underkallad milsbtuk. En häftig täflan
upkommer. Folket ville utvidga Friheten,
Rådet föktc at den infkrånka, och behålla fin
öfvermagt. Partier upkommo : Medborgares
lif och vålfård upofFrades; Folkvåldet fick
öfverhanden, fom lade grund til et oinfkrankt
Envälde: och Cæfar upråttade åt Romerika
Friheten en grafvård på de Pharfalifka fälten.
Deffa Rikens öden öfvertyga verlden om
mångvåldets och folkvåldets flippriga grund
och ovaragtighet; men de vila ock, at Fri»
heten förföljd icke blifver ohämnad. Då
Cæ-lar hade hela Romerfka verlden för fina
fötter, befiöt en fri Ijål des undergång; det var
Bruti arm, fom vifadc Cæfar, at han hvarken
var oöfvervinnelig eller odödlig. Men hvad
gagnade Rom detta offer? En feg och flafvilk
ande hade anftuckit fjälfva Stats - kroppen:
Ingen Càmillus, ingen Rcgulus, ingen
Fa-bius eller Scipio förfvara den mer; Cato var
redan död, och Rom ålfkade nu mera bujor
ån Frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
