Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Suckar häfde Ediths bröst. Hon svarade ej.
”Nåväl,” återtog frestaren i en något mera
deciderad ton, ”låt oss ej längre förspilla denna
dyrbara tid, som troligen aldrig mer skall
återkomma! Redan en hel vecka har
rytt-mästaren legat i Wexiö. Jag skall snart ha
anförtrott er i hans vård, och när ni åter
befinner er under er mors beskydd och med
henne långt på vägen till det tjusande Italien,
der jag är er till mötes, då (jag bedyrar det) ’
återtager ert sinne hela sin spänstighet: ni
känner er lätt som en fågel, hvilken sluppit
burens fängelse . . ni förvånas öfver att ni en
tid velat bära dessa fjättrar, och ni glömmer
denna er fantasis dyrköpta nyck, då ni finner
er öfvergjuten af er mors sälla och
tacksamma tårar.”
”0, hvad jag lider!” I tonen af detta
utrop röjdes Ediths hela obeslutsamhet.
”Det är derför att ni eger så sensibla
nerver. Lidandet sitter icke i sjelfva hjertat, ty
om ni, såsom ni tror, älskade er man . . ack,
så ni kan förvilla er sjelf!”
Han höll upp liksom af medlidande.
”Hvad är det ni vill säga?” utbrast hon
med en vild blick.
”Jag vill endast fråga er om ni under
första månaderna af ert äktenskap kunnat
höra någon tala om skilsmässa från er
kärleks förgudade föremål, utan att ni med för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
