- Project Runeberg -  Fedraheimen. Eit Blad aat det norske Folket / 2:en Aargang. 1878 /
184

(1877-1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

Fedraheimen.

31te— Jiili 1878.

Tid og sidan cetlar han nok aa fara nordyver og
halda Fyredrag.

Jarlsbergbaueu. Ved Garden Kaupang i
Tjodling hev dei raakat paa eiHengjemyr, som det
ser mest raadlauft ut aa faa syllt. Um Tysdagen
fokk Banefyllingi fyr fjorde Gongen paa same Stad.

Domsnemndi fyr Skipsbyggjing ved Paris-
Heimssyningi· hev talt syre, at J.Hauge (i Hange-
sund) skal faa Gull-Medalje, J. Gran og S. Flage
(Bergen) og Arentz og Brandis Sylvmedalje og
Carl Hansen« (i Porsgrund) Brongsemedalje.

Fragtcrtie ser laage andrestad enn i Norig·
J Amerika loner det seg ikkje eingong syr Eim-
baatar aa sara i Fragt millom innlendske Stader.

Til eit Folkehogskulesamlag fyr Brattsberg
innbyd Aslak Haukoni, Olav Sveinsson, Jorund
Telnes, Sigurd Sundhe, Halvor Midtbø, Vilh.
Poulsen, J. F. Oberlin Jespersen, H. N. Tvedten.
Ein kjem inn i Samlaget, naar Gin betalar mindst
1 Kr. Aaret (til Aslak Haukom, Kvitseid, elder
Olav Sveinsson, Selljord). Samlaget vil stydja
Folkehagskulesaki i Amtet a) ved aa senda gode
Menii um til aa halda Fyredrag, b) ved —- um
Raad er — aa faa istand ein Helgskule paa ein
lagleg Stad i Amtet, e) ved aa hjelpa pengearme
Gutar og Gjentur, som hev Hug til aa koma·paa
den Skulen; — og til desse Ting skal daa Peng-
arne verta brukte.

Telemarki er so langt framkomi i Upplys-
ning no, at det erZVon til, at Samlaget’ finn stor
Samhug.

I Beklills Folkcfklllclr sit det Smaagutar,
som er Sosialdemokratarl — J ein Skule fortalde»
Leeraren Um Hodel og Nobiling; men daa reiste
ein Gut seg og sagde, at han vilde ikkje hayra
meir av detta; Faer hans hadde sagt, at Lærareii
ikkje skulde tala illt um Sosialistarne. — Um detta
vert det no haldet Møie av Skulens Fyresette«

Ein Engclskmauu hevs reist fraa Kvebek til
Mexiko (400 Mil) i eit Skip av pressat Papir.
Det er 14 Alner langt og fælt gildt til aa sigla.

Uhendez Fægjemeistar Møller og Skræddar-
meiftar Wathne fraa Bergen tok seg ein Kjoyreturr
Daa dei kom til MidthuwBrui 1 Mil synnan
Bergen, -ftokk Heste11; dei sprang ned or Vogni;
men den eine stoytte seg so hardt fyr Bringa mot
ein Stein, at han daydde strakst. — Deii andre
fekk berre nokre Flengjur.

Prestcil Oftcdal i Stavanger vil gjeva ut
. eit kyrkjeleg-politisk Blad, som skal heita Vestlands-
posten.

Ved Laurvik er funnet fleire Kjeldtir med
mineralsk Vatn (Helsebrunnar). Professor Wcage
hev royiit dei ut og funnet, at dei er gode. Den
eine, som er jarnfri, hev vist seg god mot Hals-
sjukur og Vronkit (tildeils med tung Pust); ncere
ved .er tvo Jarnkjeldur, som er ulike sterke, men
baade tvo sterkare enn alle slike Kjeldur i Tyskland«
Dei er gode mot Blodarmod og Nerveveikskap. —
Paa denne Maaten kann Laurvik, som attaat alt
ligg vænt, verta ein gild Laugestad.

Nordre Throndheims Aaktsthiug hev latet
til 100 Kr. til Uppfjelging av den Staden, der
Stiklestadst«ytta stend. —

God Tanke. Skipsbyggmeistar R. Hærem i
Stavanger hev«provt aa faa istand eit Lutlag til
Byggjing av eit elder tvo større Skip fyr aa- skaffa
Arbeidsfolket derburte nokot aa gjera· Hati vilde
sjvlv utan Løn hjelpa til foin Byggmeistar og lata
til Bhggjefang fyr godt Kjøp. Dessverre gjekk det
nok ikkje fram.

Jcns Miltclscm av Umflakkarcett, vilde
hava Tenestgjenta paa Korslid i Orkedalenz men
detta kunde ikkje bera til. Han tok daa den Tan-
ken, at det var Husbondsfolket hennar, som var
Sktild i det, og lovad fleire Gonger, er det sagt,
aa gjera deifatike paa ei einaste Natt. Torsdags-

.notti den 11te d. M. gjekk han upp til Korslid og
sette Eld paa Lyda; sjolv stod han eitStykkje ifraa
og ynskte, at all den Djevelskapen paa Korslid
maatte brenna innex han freistad og tvo Gonger
aa nydeleggja Vatsrenna, som gjekk til Garden·
Kl. 2 vaknad Folk, men daa stod heile Lodai
Loge; Heimehusi, som laag tett attmed og nyst var

maalad, tok og Eld og stod strakst i full Brand·
Slokkja var raadlaust. — Deretter gjekk Jens av
og sette Eld paa ei Sæterftova, som og brann
upp; men den hoyrde no ein annanMann til. ——
Heime hjaa honom faknad dei ei Rifla, som han
venteleg hadde teket med seg; derimot fann dei
nokot Papir, som han hadde skrivet upp paa det
han vilde gjera; der stod og, at naar han hadde
gjort det han tenkte paa, vilde han gjera Ende paa
seg. Men Dagen etter kom han til ein Husmann
ikkje langt fraa Korslid; daa sagde han han tregad
paa si Ugjerning eg vilde til Lensmannen, dit han
daa og vart ford. Han hadde prøvt baade aa hengja
seg og drukna seg og skjota seg, sagde han; men
ikkje nokot vilde bera til.

Utlandet. Austrikingarne skulde draga
inn i Bosnia Sundagen den 28de elder seinast
Maandagen den 29de d. M. Grunnen til, at det
hev dragnat so langt ut, hev leget i Tingandet
med · Porten; det er no hans vanlege Politik aa
draga i Langdrag Ved Jnnferdi skulde det etter
,,Politische Correspsodenz« ganga ut eit Utrop so
lydande: »Austrikingarne kjem som Vener. Regje-
ringi i Landet ser seg ikkje Syii til aa faa eitt
varug Fred i Stand, og Kjeisaren kann ikkje lenger
fjaa paa, at Vald og Ufred raader like ved hans
eigne Land og at Naud og Uhemja stend innved
hans Landemerki og bankar paa. Det oardt ein-
royftes avgjort, at Austrike skal gjeva dykk att den
Ro og Velferd, de lenge hev saknat. Sultanen
fortrur dykk til sin megtuge Kjeisarven; alle Land-
sens Born skal njota eins Rett etter Logi og Vernd
fyr Liv, Eigedoln og Trudoin. Landsens Jnntek-
ter skal ikkje verta nyttade til annat enn Landsens
Tarocr. Herarne skal betala fyr det, dei treng.«
Det er fortalt, at Bosnia ogHersegooina skal her-
etter verta samanflegne til eitt under Samnemnet
,,Bosnia,« og at 65000 Maiin skulde fara inn i
Landet og 28000 stellast npp ved Grensa til
Reserve.

Austrike-Uiigarn kjem seg no til større
Magt og Vigt, enn det hev havt paa lang Tid;
Det hev fengjet meir aa segja paa Balkanhalvoyi
enn fyrr, det kjem meir i Samlag med Turkiet og
Gngland, og av Frankrike foer det tvillaust ogso
Studnad. Det kami og hava god Bon um, at dei
sudslavifke Folk, baade dei, som hvyrer Riket til,
og dei andre, vil finna seg tente med aa semjast
med Austrikö, likesoin dette vil finna seg tent med
aa gjera deim so mykje som moglegt til Lags."

J Jtalia er Osingilike stor. Dei held Fol-
kemate rundt ikring i Byarne iser paa Nordlandet
og ,,demonstrerar« imot Austrike. J Rom oar det
eit stort Folkeinote Sundagen den 21de. Menotti
Garibaldi var Formann. Det vart gjort sterke
Utfall mot Auftrike, Kongressen og Utriksministeren
Corti, som var Jtalias Utsending. Ein republikansk
Talar minnte um, at Garibaldi hadde fyr 12 Aar
sidan sleget Anstrikingarne i Throl, og han spurde,
kvat dei trudde, at dei fallne ——um dei kunde risa
upp or Gravertie —— vilde segja, naar dei saag, at dei
Fylkje, som dei hadde latet til Livet sitt fyraa fria
ut, enno var under Austrikes Herredome Denne Tiile
vekkte stor Fysna, og Samlingi ropte, at ogso Nizza
(som er under Frankrike) og Malta (under England)
skuldefriastnt. Det vart upplesetTelegra1iiiii fraa
Triest og Trienh som bar fram Takt til Rom fyr
den moralske Studnad, det gav til deira Skik, og
so- eitTelegramm fraa gamle Garibiildi, som Sam-
lingi hoyrde paa med stor Aathuge; det lydde so:
,,Nedkuade Nationalitetar hev Rett til aa reisa seg-
Triestingar, fare til dykkar Fanori« Motet tok med
Handklapp ved ei Uttala mot det Vald, som Berlin-
semja gjer paa Retten aat Folkeflagi til aa raada seg
sjolv, og gangande ut paa, at Roms Borgarar kjende
segsamsvarnge med deiFolkeslag, som detvar drivet
Handel med i Berlinsemja, og at dei vilde minna
Jtalia um, at det enno fannst italiske Fylkje, som
stod under framandt Ok, men at dei vonad, San-
ning og Rett snart vilde gjera seg gjeldande· Paa
Piazza Colonna maatte Musiken spela Garibaldi-
songen fleire Gonger, store Hopar med Ungdom for
gjenom Gatorne og ropad: ,,Ned med Cortil Hurra

«fyr Krigen." —- Regjeringi vil ikkje hava Ufred

med Austrike og gjer det ho kann til aa dvyva

Staaket. Derimot gjeng det det Ordet, at Utriks-
ministeren Greive Corti skal ofrast og verta avlayst
av den italienske Utsending i Wien Greive Roiblant.

Rispur.
,,Kvat koftar ein Tvoskillings Dram ?« spurde ’nOla.
,,Kvat?« — ,,Kvat kostar ein Tvoftillings Dram?« —
,·,Aa —— 4 Skilling.« — ,,Lat meg faa ein!« sa’n Ola.

Det var ein Gut (i Sogn) som var so fcel til aa
rima. ,,Rima no litegrand uin Stad’l (Stallen),« sa Eiit
til honom. »Løa aa Stadl slo Badl, aa so slo Løn te
Stadl i Skadl so det smadll« sa Guteii·

Gamle Kjeriiigar fortel, at det er likaste, naar Ein
moter Bjornen, aa laata vael med ’n«, han kjem seg ikkje
til aa ansa Ein daa, segjer dei. Er han vond, so skal
Ein berre beda vent fyr seg, og kalla honom Bestefar, fo
luskar haii av att. Ei gomol Kjering fortalde, ho matte
Bjorneneingong ho gjcette. Daa han tok til aa triva
etter Sauerne, gjekk ho berre burt og sagde til ’n: Let
du ’fje Sauerne vera, skal eg klaga deg fyr ’n Nils, og
han er Preftens Medhjelpar,« sa’ ho. Daa Bestefar fekk
hoyra det, so totte han det var likaste aa rusla sin Veg-

Daa Aasmund Vinje gjekk i Skulen, fekk haii ein-
gong det Spurstnaalet av Skulemeistaren, kor mange
Kalverumpur han tenkte det turotest, fyrr dei rokk til Maa-
nen. »Aa, berre ei, naar ho var lang nok,« svarad Ans-
mund.

, Lærarpostar.

J nordreFron· 24 V. i 2 Kr., leigde Stovur.· 8Kr.
og Kost· Auking av Skuletid, Umskiping av Krtndsar,
Flytjing til ein annan Post, inogelege. Hamar Std.,
Fron Skk. til Sluteii av Ang.

3dielaerarp ved Amtsskulem Utne. Fraa 1 Okt. Mest
,,praktiske Fag.«« Kr. 800. Sotn tilSluteii av Aag. til
Styrareii, Caiid· W. K. Hansen.

Klokkar- og Lærarp· i Kraakstad (Hovudfokiii). Strakst·
Klokkarinnkomur 400 Kr. J Skulehuset »pen« Vustad,
som han fjolv maa halda istand innantil. 50 MaalJord
med 48 Kr. aarleg Aogift (som haii daa ikkje fcer nokot
godt av i Aar). 32 V. Skule· S Kr.; Statstillegg.
Pengar fyr Kost og fyr Reinhald og Eldfaitg til Skrileii
6 Kr. Vika. Umskipingsrett utstilt. Krama Visp og
Stiftsd. jAttestar ,,til den sidste Tid«), Kraakstad Skulek.
6 V. fraa 10 Juli. ·

2 Postar i Anl. 1) »Nordre og Sondre Vas Kredse.«
24 V., leigde Stovur. 2) Levelde Kr. 24 Vikur, leigd
Stova. Lim og Kostp« 12 Kr. Vikaz Statstilleg Frita
Miden av Okt· Kr.an·ia Std», Aal Skulek· 6 V. fraa 10
Juli.

to sigte Et 1-«—
Maa April an

kjem ,,Fedraheimen« tvo Gouger i Vika. Prisen
er den same som fyrr,: Kr. 2, 20 fyr Halvaaret
(elder Kr. 1, 10 fyr Fjordungaaret) med Post-
pengar og alt.

Blaoet hev no betre Rom til nokot av kvart;
serleg karm det fortelja meir Nytt, so at Folk vil

kunna hjelpa seg med Bladet i den Vegen.. So
hev det og ein fast SkuleartikkcL som tnne-

held Tidender (og andre Stykkje) um Aalmuge-
fkulen, Folkehagskulen og Amtsskulen; ledige Lær-
arpostcr m. m. Hellest vil- det som fyrrinnehalda:
Utgreidingar uin ymse Ting, Politik, Reise- o»g
Naturstildringar, Forteljiugar, Segner, Dikt, Ri-
spur o. d. Gode Menn er med og skriv-
Bladeter enno aa faa fraa Nyaar 1878»

St. Johannes

Evangelium

1 Vygdemaal
frit
Mftre Telcmarltcir.
Pris 80 Øre.
Er aafaa i Ringvolds Trykkeri, rettimot Gidsvollkd-
stationen«

Trykt i Ringvolds Voktrykkeri·

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:21:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fedraheim/1878/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free