Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III (1797—1802)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som bestod af en gul sidentaskbok, hvilken lemnades honom
af en mamsell Trysell.
Samma termin togo Z. och hans disciplar gemensamma
lektioner i franska språket för språkläraren Aug. Honore Le-Roy,
mot en godtgörelse af 12 skilling timmen.
Professor Christiernin hade aflidit den 24/2 1799. Han hade
varit inspektor för ångermanländska nationen. Vid denna tid
funnos dessutom två andra norrländska nationer, nämligen den
medelpado-jämtländska och den botniska.
Ångermanlännin-garne och medelpado-jämtarne hade dock fordom varit förenade,
såsom följande handling utvisar: 83
»Extract aff Consistorii Academici Protocoll aff
den 27/1 anno 1686, hållit reetore ampl. atque
ce-leberrimo D:n Johanne Bilbergh, Math. Infer.
Prof. Ord.
§ VIII. Uppå dhe gode herrarnas Medelpadiorum och
Jemptiorum ansökandhe, att få hädanefter uprätta ett Landskap
tilsammans, distinct ifrån D:n Angermannorum, hvarunder dhe
för dhetta här vid Acad:n varit inbegrepne, resolverades att
forb:de Medelpadi och Jemptii må och kunna separera sig ifrån
Angermannis, serdeles som dhesse Landsorter äro från
hvarannan serskildhe.
Secundum Acta
Eeftelius, Acad. Ups. Secret».
Efter professor Christiernins död vakte kurator för
ångermanländska nationen, docenten magister Berlin 84 förslag, att de
båda nationerna åter skulle förenas. Jämte magister Biberg
lyckades han inverka på medelpado-jämtarne så, att flertalet af
dem var för sammanslagningen. Men kurator, magister
Bredman, jämte de fleste af seniorerne, bland dem isynnerhet Z.,
bekämpade förslaget af alla krafter. De fordrade, att »man med
giltiga skäl skulle visa, hvarföre nationen ifrån den säkra och
lyckliga ställning, hvaruti den i långliga tider varit och ännu
vore både i anseende til oeconomica, inrättningar för de yngres
undervisning, ordentlighet, sämja och enighet, skulle, utan
förbehåll eller omtanke för framtiden, vilja genom en förening,
hvars beskaffenhet och följder man icke visste, förändra sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
