Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDER OCH KVALITET
annat. Det förefaller ibland som om
man skulle vara böjd för att pruta
på hederlighetens bud när man
känner sig "många" gentemot
andra som enbart är att anse som mer
eller mindre "många". Det finns
"taktiska" finter, "det gäller att
komma först", "likväl som de andra
skall anordna det eller det, kan väl
vi göra det". Bakom dylik aktivitet
kan en och annan gång dölja sig
mer eller mindre ohederliga tricks
gentemot andra organisationer och
institutioner. Att en rörelse är
aktiv är inte bara naturligt utan även
nödvändigt, men om denna vilar på
tron att det är möjligt att likrikta
alla människor till ens eget syfte
eller att man blir starkare genom
att söka förkväva andra rörelser,
kopplas lätt mindre hedervärda
strävanden in i tillvägagångssätten.
Opportunitetsmänniskorna få då
lätt hand om styret.
Ett grundligare studium av vad
demokrati innebär även för en
demokratisk organisation borde
därför ingå i utbildningen av varje
ledare och talare, varje
styrelsemedlem för att nu inte tala om de två
miljonerna medlemmar. Gunnar
Hirdman har åtskilligt att lära bort
i sin Handledning för studiet av
demokratiens problem. Likaså
brevkursen Den svenska livsformen. Det
saknas inte heller annan litteratur,
men tyvärr finns det alltför stark
lust att sätta sig i en funktion utan
att vara fullt klar över vad den
kräver ur hederlighetssynpunkt, d. v. s.
rent moraliskt, av dess utövare. Här
har bildningsarbetet en stor uppgift.
Folkbildningsarbete och odlande av
hederskänslan höra intimt samman
i en demokratisk stat.
Vi svenskar ha sinne för kvalitet.
Det går inte allt för lätt att prångla
på oss "smäck", vi kräver kvalitet i
mat, kläder, bostäder, undervisning.
Undantagen härvidlag är säkerligen
färre än bland andra folk. Därför
bestå vi oss också med en hög
levnadsstandard. Kvalitetssinnet finns
inte bara hos den enskilde, det har
synnerligen klart kommit till
uttryck hos folkrörelserna. Hela
folkbildningsarbetet är ett strålande
bevis härpå. Naturligtvis finnes det
undanlag hos både enskilda och
organisationer, och kvalitetssinnet
bör därför alltid odlas.
När begreppet kvalitet användes
för att beteckna ett grundvärde för
sammanhållning mellan oss och
mellan våra organisationer, behöver
man emellertid betona en särskild
sida hos detta begrepp. Det är ju
fråga om gedigenhet och lödighet,
när vi tala om kvalitet, inget fusk
eller halvdant. Vi har lätt till att
kräva dylikt av kläder och bohag
men hur är det ifråga om tankar,
idéer, uppfattningar? Äro de
åsikter, som ändock skiljer oss åt i olika
grupper, tillräckligt grundade? Ha
vi trängt till botten av dem så att vi
upplevt detta under som ligger i att
vi kunna dö för en åsikt men också
högakta andra, ärligt burna åsikter?
Ligger det inte ofta en förödande
ytlighet över agitation och
förkunnande, bottnande i bristande
kunskap om den egna uppfattningens
värde? Det finns de som siräva
efter att vinna själar — icke genom
att fördjupa den egna läran utan
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
