Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY PETER MATT Hl S
intressant skrift om en stor diktare och
hans omgivning är framlidne lektor S.
Eitrems bok Ibsen og Grimstad. En
annan liten fin bok är T. Krönens om
målaren och diktaren Christian Skredsvig
(Gyldendal, Oslo, kr. 5:—). Om
sjöhjälten Tordenskjöld har utkommit två
böcker av Christian Gjerlöf och en av T.
Dahl.
Nordens historie heter en lärobok för
gymnasiet av Magnus Jensen (Cappelens,
kr. 5: —) som ger en kortfattad och klar
översikt över den norska historien och
glimtar (från norsk synpunkt) av de
övriga nordiska ländernas.
SVERIGE. Från danskt håll har
det sagts, att ingen skandinavisk
historiker ännu är i stånd att skriva
en Nordens historia. Det är kanske
riktigt. Att dra upp linjerna för en
världshistoria, en "folkens historia
genom tiderna", låter sig göras, och
ett sådant verk kan fullbordas på ett
lyckligt sätt. Men att teckna de
nordiska folkens historia — det stöter
genast på den svårigheten, att
vederbörande hävdatecknare måste se
de gamla kungarikenas kungar på
avstånd, eller, för att inte få dem
invecklade i ett hopplöst virrvarr,
alldeles avstå från dem annat än som
tillfälliga och växlande statschefer
—- som helst borde varit folkens
tjänare i stället för härskare.
Att skriva historia får inte vara
som att skriva romaner med
högtstående huvudpersoner och
spännande händelser. Skeendet i
historien rör sig heller inte om riken,
stater eller välden och dynastier -—
utan om folken. Eller lika mycket
om deras liv och idéer, arbete och
seder, redskap och kläder som deras
ledares öden och karaktärer. För
demokratiska nationer uppenbarar
sig människans historia — med ali
kunskap den kan ge —- mer i de
mångas liv och vardagar än i de få
styrandes politik. Arkeologien,
kulturhistorien och den sociala
utvecklingen ger den möderne
hävdatecknaren ett viktigare stoff till folkens
historia än vad de äldre har haft i
kungarnas skrivelser eller krönikor.
Frågan skulle då vara: behärskar
inte våra historiker detta stoff
tillräckligt för de nordiska folkens
historia?
Om de gör det så undviker de likväl
att visa resultatet annat än i spridda
studier. Ännu är deras inställning så pass
nationellt inskränkt att synpunkterna
måste med en viss möda samordnas -—
som i den intressanta skriften Omstridda
spörsmål i Nordens historia (utg. av
Föreningen Norden, red. av Wilhelm
Carlgren m. fi.), i vilken olika forskare enats
om en gemensam framställning, som
gäller dels vikingatågen, dels de nordiska
unionerna 1380—1523 och
dansk-norsk-svenska förbindelser 1523—1814. — En
studie av Ove Moberg: Olav Haraldson,
Knut den store och Sverige (akademisk
avhandling, Gleerups, kr. 7:50) sysslar
med några omstridda detaljer i tre
nordiska kungars färder och krig, men den
ådagalägger i själva uppställningen av
problemen hur förut nationella
synpunkter håller på att bli internordiska. —
Ver-dandiskriften Nordens rastyper
(Geografi och historia) av Bertil Lundman har
hela Skandinavien till arbetsmark och
vet inte av statsgränser —- en
innehållsrik liten bok som är ett kapitel i en
folkhistoria.
Sveriges historia av Eirik Hornborg
(Bonniers, kr. 20:—) har förtjänsten att
med delvis utomsvensk ståndpunkt
förena grundliga kunskaper i svensk
historia och i ett stort svep lägga upp en
massa historiskt stoff, vilket ordnat i skeden
ger en berättelse om det svenska riket
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
