Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR Hl RDMAN
saint slutligen de två sistnämnda
makternas förhållande till
varandra. Hedenius bok är ett försök att
för allmänheten klarlägga den
verkliga Uppsala-filosofiens innehåll och
arbetssätt, den skillnad som råder
mellan Phalén och hans riktiga
lärjungar å ena sidan och andra sidan
Hägerström och Lundstedt. Det
intressantaste problemet i boken är
måhända frågan huruvida
"värdenihilismen" i denna skolas mening
har någon som helst betydelse för
det moraliska handlandet. Boken
rymmer förvisso mycket
skarpsinnigt tänkande i viktiga frågor, men
torde för de flesta läsare te sig torr,
abstrakt och svårbegriplig.
Betydligt klarare är Birger
Beckman i sin bok "Massan, friheten
och samvetet (Bonniers). Den är en
kritik av demokratin, dock ej
utförd för att komma demokratin till
livs, utan istället för att komma
fram med förslag till förbättringar
och förstärkningar av just
demokratin. Han hävdar med patos att
statens ökade makt är ett drag som
kännetecknar ej blott diktaturstaten
utan även den demokratiska staten,
men just detta drag är en fara för
demokratins vidare utveckling.
Inom demokratin måste respekt och
hänsyn visas inte blott
minoriteterna utan även individen. Inom
staten bör såväl fria organisationer ha
sina uppgifter obeskurna som ock
de lokala institutionerna, både
landsting och kommun. Beckman
har skarpt öga för de
inskränkningar i den lokala självstyrelsen som
vi nu uppleva.
Han skisserar upp ett
reformprogram för vårt demokratiska
samhälle och det resulterar i något som
han kallar för liberarki. Som man
kan förstå är det en förstärkning av
det liberala draget i nutidens
samhälle, som han vill framhäva som
motvikt till de förut nämnda
tendenserna. Men viktigast i denna bok
är dock författarens utredning av de
tendenser i nutiden, som
undergräva den personliga friheten ocli
självansvaret. Vad han säger om
samvete och rättsmedvetande är
beaktansvärt, liksom hans utredning
om elitens betydelse i djpt moderna
samhället.
Herbert Tingsten har lämnat
tvenne nya bidrag till
idédebatten, visserligen främst
arbetarrörelsens, men både hans "Problem i
svensk demokrati" (Tiden) och de
uppsatser han samlat i sin
"Idékritik" (Bonniers), böra kunna
påräkna ett stort allmänt intresse. I den
första analyserar han vår
parlamentarism, vårt valsätt,
regeringsproblemet och de medborgerliga
friheterna. Av särskilt intresse är
det här han har att säga om
oppositionsundersökningarna och deras
betydelse för demokratin. Mången
delar nog hans skepsis på den
punkten. Uti Tdékritik" är det många
frågor som utredas; de politiska
ideologierna analyseras sålunda
obarmhärtigt radikalt.
Obarmhärtigt radikalt är också kapitlet om
nationell självprövning.
"Framstegstanken i politiken" och den
idéhistoriska återblicken "1789—1940"
vill man rekommendera för varje
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
