Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSSKOLAN ETT MEDEL FÖR DEMOKRATISK FOSTRAN
för frihetsandans medvetnare
utformning, kan de karakteriseras
så: lärarpersonligheten grundlägger
hjärtats känslomässiga tro,
kunskaperna huvudets intellektuella
övertygelse, medan arbetsmetoderna ger
praktisk övning i ett önskat socialt
beteende, vilket liksom "bildningen"
kommer att finnas kvar hos den
vuxne som en allmän
handlingsberedskap, när han "glömt, allt vad
ban lärt".
Inom särskilt amerikansk pedagogik
har nedlagts ett enormt
forskningsarbete på att söka utfinna
lärometoder, vilka samtidigt som de ge vissa
kunskaper även medför en
karak-tärsfostrande effekt. Vår egen
pedagogik har icke på långt när varit så
medveten om en slik
problemställning; vi har i mycket hög grad ställt
det blotta kunskapsinhämtandet som
ett mål i sig självt och föga medvetet
bekymrat oss om
inlärningsmetodernas karaktärs- och
samhällsfostran-de betydelse. I den stora republiken
har den till reformskolorna knutna
expertisen i intimt samarbete med
det sunda förnuftets talesmän från
hemmen och de breda
medborgar-skikten utformat arbetsskolans
speciella metoder till ett till synes
utomordentligt effektivt instrument för
de ungas fostran till medborgare i
en demokratisk stat. I det följande
ska några viktiga skäl dras fram för
denna skoltyps logiska
överensstämmelse med ett demokratiskt
samhälles krav.
1. Arbetsskolan kan på ett helt
annat sätt än den traditionella
individualisera undervisningen. Den se-
nare skoltypen är anpassad för
klassens genomsnittliga begåvningsnivå,
varför den har ytterst svårt för att
ge tillräckligt stimulerande
arbetsuppgifter åt vare sig de intellektuellt
bäst utrustade eller de
begåvningssvaga barnen. På så sätt skadas
båda dessa elevgrupper. De begåvade
får sällan tillfälle att spänna sina
krafter, berövas så den fulla
prestationens lycka och stimulans,
förvärvar en dålig arbetsmoral, och
troligen grundlägges härigenom ofta en
negativ inställning till studiearbetet
över huvud. För de svagare elevernas
del blir kraven lätt för stora, då den
traditionella skolan i så hög grad
bygger på rent intellektuella
prestationer, varigenom
mindervärdeskänslor och hat mot skolarbetet även
uppstår hos dessa barn. Genom
arbetsskolans grupp- och
samarbetsmetoder kan sådana svårigheter
lättare bemästras.
2. Den gamla skolan söker ännu
i stort uppehålla fiktionen om den
mångkunnige lärde, ett slags dr
Allvetande-ideal. Men i och med
vetandets enorma ökning tränger sig
alltmera ett nytt behov fram. Lika
nödvändigt som det är att äga ett visst
kunskapsförråd, lika viktig är i vår
tid förmågan att självständigt hämta
vetandet ur olika källor. Då den
moderna skolan övar eleverna i friare
studieformer, låter dem syssla med
självvalda arbetsuppgifter, vartill
stoff hämtas ur klassens bokförråd,
tillgodoser den ovan antydda krav.
Medan äldre metoder gynnar den
receptiva begåvningstypen, ställer
eleven passiv inför lärostoffet och
därigenom hämmar förmågan till själv-
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
