Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvällar omkring några hus
Studiearbete för kaféernas och väntsalarnas ungdom
Av Elis Flodh
Det fria och frivilliga
studiearbetet, som skulle göra svensk
ungdom skickad att bära upp ett
demokratiskt framstegsarbete, är
alltjämt ganska exklusivt. Inom de
statsunderstödda riksförbunden,
som omfattar arbetare- och bonde-,
kyrko- och nykterhetsrörelse,
deltogo 1940 c:a 150.000 personer i
studiearbetet. I och för sig är det ett
mycket vackert resultat. Men det
är alldeles för otillräckligt i
förhållande till det växande kravet på
social insikt, organisationsvana,
människokännedom och formella
färdigheter. Det står för många
stolar tomma i föreläsningssalar och
studierum. Det är främst den
oorganiserade ungdomen som skulle
sitta där. Den är det stora
problembarnet i svensk demokrati. Den
pågående överläggningen om
nöjeslivet säger att man inte vet mycket
om denna ungdom. Hur kommer
den att reagera, ifall vinden
kommer att blåsa hårdare i ansiktet?
Den frågan kan vi inte besvara,
men vi kan lära en del från
Finland. Oorganiserade och desorien-
terade ungdomsskaror är farliga.
Det är därför mycket önskvärt att
den oorganiserade ungdomen
lemmas in i studiearbetet och ställes
under dess inflytande. Ja, det är
klart. Men hur skall det gå till?
Studiecirkeln trivs i många former
men den övar inte någon
dragande verkan på den oorganiserade
ungdomen. Den fruktar av någon
anledning allt, som på något sätt
erinrar om "plugget". Det gäller att
övervinna denna motvilja, som
rotats under de ömma barnaåren. Det
kan ske i en viss utsträckning om
man gör kunskapsmeddelandet
lust-betonat för att tala psykologiskt.
Man måste med andra ord tala till
bönder på bönders språk och till
lärda män på latin — om man
överhuvud talar latin. För min del vet
jag att det inte är omöjligt att i viss
utsträckning ordna undervisningen
så att den blir intressant. Det kan
givetvis inte bli frågan om några
"elitstudier" för att tala med
Gunnar Hirdman. Men det är betydelse-
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
