Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien. 339
är beroende af uppfattningssättet, så att t. ex. epos gifwer en
extensivare. dramat en intensivare werldsbild och lyriken endast
ett litet .helt. Likaså förändrar sig äfwen tekniken med,uppfatt-
ningen, och med teknik mena wi här blott det rythmiska, ty
allt egentligt material är ju bortkastadt, och poesien arbetar
med ett andligt medium i anden. Men just emedan hon så
gör, kunna icke hennes hufwudformer, trots deras skarpa olik-
het, isolera sig och taga sjelfständighet som olika konster, de
för-blifwa grenar; ehuru de å andra sidan genom att repetera
thela systemets hufwnddelar blifwa så betydande, att de icke
egentligen motswara hwad som inom de andra konsterna kallas
grenar.
Som indelningsgrunder för underindelningarne uppträda
stylåtskillnaderna, en åtskillnad af objektivt och subjektivt i ny
egendomlig betydelse (inom lyriken) och det skönas grund-trotsat-
ser, det enkelt sköna, sublima och komiska, de senare med en
större bestämdhet än inom någon annan konst. Wid sidan om
dessa göra sig äfwen de andra indelningsgrnnderna (se sid. 219)
gällande i olika förhållanden.
A. Den episka poesie"n.
a. Den epista poesiens wäsende. Epos repeterar inom
poesien den bildande konstens ståndpunkt. Men stall skalden
kunna gifwa sitt ämne den karakter· af objektivitet, den fulla och
skarpa afsöndring från subjektet, som är egendomlig för den bil-
dande konsteris»-r«verk, sä kan det endast ste derigenom, att han
berättar det som en förfluten tilldragelse. Den bildande
konstnären förswinner och lätet sitt werk sjelft i oegentlig me-
ning berätta; skalden deremot förblir närwarande i det leswande
ordet, derföre heter också denna poesiart epos: ord. Det
är sålunda icke «fullt adeqvat, då Hegel säger, att den episke
skalden förswinner .i sitt föremål och att endast produkten, icke
han sjelf synes. Wisserligen frågar man icke efter om skalden
outbildat eller skapat innehållet; lverket är objektivt, och deß ob-
jektivitet ligger deri, att det är ett förflutet och såsom sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
