Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frbhmåt. | 9
erhålla sysselsättning. Konkurrens upp-
står alltså, med: påföljd att arbetslönen
sjunker till en obetydlighet. ÅA ena si-
dan, öfverflöd på arbetsökande, med sä-
ker utsigt till undergång om arbete icke
fås, å andra sidan, arbete af några få
slag, som omöjligen kan räcka till för
alla. Under sådana omständigheter tvin-
gas de arbetsökande att nöjas med den
lön, som bjudes, och måste ofta bjuda
under hvarandra. Det enda botemedlet
häremot är fullständig frihet äfven för
kvinnan i val af verksamhet. Med en
sådan frihet blir kvinnan, likasom man-
nen, i tillfälle att bestämma sina vilkor
och att för sitt arbete vinna skälig betal-
ning. Nu bringar konkurrensen inom
trånga gränser kvinnorna i våra städer
till svält och undergång. Inbillning och
fördomar hafva uppdragit dessa grän-
ser.
År det väl underligt, om kvinnan,
hårdt ansträngd, illa betald, misskänd,
olycklig, hungrande, faller för guldets fre-
stelser? Så gör ju äfven mannen; och
så bidraga vanor och samhällsfördomar
till rekrytering af lastens djupa led. Hela
samhällskroppen lider af inuskränkningen
i området för kvinnans verksamhet. Förr
än kvinnans egenskaper och krafter vinna
fullt erkännande och komma i fullt åt-
njutande af sin rätt inom samhället, kan
frågan om arbetslönerna aldrig på till-
fredsställande sätt lösas.
x ik
pd
Den nu: föreliggande frågan står i nära
samband med en annan, frågan om osed-
ligheten i städerna. Den alltjemt tillta-
gande demoralisation, som så troget går
i den moderna bildningens spår, manar
på det kraftigaste till ärlig undersökning,
huruvida de åsigter, som vägra kvinnan
full likställighet med mannen i borgerliga
rättigheter och i fråga om utvägar till ar-
betsförtjenst, kunna försvaras. Hvad är
det, som bringar kvinnan på fall? — tank-
löshet? — Sådan förekommes af lifligt del:
tagande i allmänna angelägenheter, hvari-
genom karakter och sundt vett synner-
ligen utbildas; — sinliga begär? — hvilka
icke skulle vinna seger, om icke de bär
sta själsförmögenheterna saknade tillfälle
till: användning; hvilka skulle besegras
genom arbete, af beskaffenhet alt väcka
| till. eftertanke och sätta ädlare krafter i
verksamhet; alvarligt arbete för ett godt
ändamål och med ljusa utsigter vinner
snart herravälde öfver sinligheten; —
sysslolöshet? — ja, det heter med rätta »få-
fäng gå, lärer mycket ondt,» och nog kan
det sägas, att den «gär fåfäng,» som icke
| får använda mera än en ringa delaf sina
I naturliga anlag och krafter; — begär ef-
| ter granlåt, penningar och njutningar, som
för penningar kunna köpas? — Hvem är
| det, som mest bör klandras, om kvinnan,
| fullt medveten om sin förmåga att för-
I tjena rikligt uppehälle, derest hon blott
| vore likstäld med mannen, i grämelse öt-
| ver sin underordnade ställning, frestas att
blunda för beskaffenheten af de medel,
hvarigenom hon, om ock blott för ett
ögonblick, kan få smaka njutningar, som
samhället förnekar henne att med ärligt
| arbete förskaffa sig. "Öppna för mannen
ett lämpligt fält för arbete och trygga ho-
nom i besittningen af hvad han kan för-
värfva, så skall han i 999 fall af 1,000
| icke sjunka tilltjuf. Lemna kvinnan full
frihet i val af verksamhet och låt henne
sjelf råda öfver sin egendom, så skall
hon i 999 fall af 1,000 försmå att för-
nedra sig för granlåt eller af njutnings-
begär.
Det stora samhällsproblemet, att ut-
rota eller miuska osedligheten i städerna,
kan således icke lösas med andra medel,
än den pågående rörelsen för kvinnans
frigörelse erbjuder. På kvinnan sjelf och
| icke på mannen måste bero att bestämma
i hennes verksamhetssfer. Må vi då, stän-
digt ihågkommande vårt ansvar inför allas
| skapare, taga saken under rättvist öfver-
vägande. Här är ej fråga om ett foster
"af ytlig inbillning eller pjunkigt medli-
dande med enskildas nöd och betryck.
Frågan tränger, vi medgifva det utan
fruktan, till grunden af sjelfva den sam-
hällsordning, i hvilken I lefven. Halva
vi rätt, så äro de läror, som predikas i
Nya Englands kyrkor, falska, och all denna
| fasa, för att kvinnan skall öfvergifva sin
rätta verksamhetssfer, ett misstag, som
» fört med sig ödesdigra följder. Vi äro
I beredda till en ärlig strid för våra åsig-
ter. Allt hvad vi derigenom utsätta oss
för är oss väl bekant, och det väger min-
| dre i vågskålen än ett stoftgrand, vid tan-
I ken på den oskattbara lyckan att få käm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
