- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
10:14

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

Några böcker från Finland.

skildring Runeberg, om han lefvat, utan tvif-
vel lagt till grund för en ny artbeskrifning
i sin afhandling om »den poetiske örnen.»
Ungefär såhär:
Aquila poetica junior, F., håller till
vid »horisontens höjd;» han är trotsig
och gladlynt (»i trotsig fröjd») och dric-
ker »molnets nektar» — hvad han äter,
vet man inte. Han är lik Karl XII i
det,
strid ej flyktar fegt till dalens frid»)
och likaså deri, att han har en särdeles
»hög panna.» Han anses ha kraftiga
klor (»och de förtrycktas kedjor bräck!»)
och hyser de poetiska örnarnes vanliga
groll mot »tyranner,» 0. 8. Vv.
En författarinna, som dock dessutom åstad-
kommit de ganska nätta styckena » Frost»
och »Det dagas,» säger sig i en annan dikt
vilja vara:
sEn renande lära,
Ett verk till Guds ära,

En skörd för mitt land,
En kyss på din hand.>

Om vi också undgå att känna oss upp-
rörda af det minst sagdt ohöfliga att ge vår
Herre en så föga betonad ställning, som den
tredje stafvelsens i en daktyl, så måste vi
dock anse, att författarinnan tar sig betänk-
liga friheter genom det der handkyssandet,
som väl inte ens hennes svåra rimnöd till
fullo ursäktar. — Nå, detta var anmärknin-
gar i förbigående: jag har redan sagdt, att
kalendern - innehåller många läsvärda uppsat-
ser.

Xx sk
kd

Humoresker och Småplock af Thora |

kunde måhända ha försvarat sin plats i en
tidnings spalter, men voro ingalunda förtjenta
af att samlas i bokform. Språket röjer stun-
dom ledighet, men är icke felfritt. Så säger
förf. på tal om en spansk bodega: >jag mins
lifligt,
kamliga ögon såg denna öfverskrift prunka
i rödt och guld på en priskurant, framtrol-
lades för min andliga dito en bit af Lysa-
niens himmel» 0. s. v. Jag vill föreslå
förf. att på sin andliga priskurant — det är
väl den, hon åsyftar? — anteckna, att kåse-
rier utan innehåll sakna allt värde, så snart for-
men är underhaltig. Redan, när jag var hvad
förf. någonstädes kallar »ungaste» pojken,
strök jag ur min dito sådana småroligheter |
som Thoras »jag äst» och dylikt.

att han ej kan vika (»ur-blodig |

när jag första gången med mina le- |

Solglöd och andra skizzer af — ii
lär en bok, som synes mig tyda på en gal
ska framstående begåfning. Dess festa b
rättelser äro visserligen blott halffärdiga st
dier: åt ingen af dem har förf. gifvit dé
afrundade form, som gör intrycket att va
just sådan den måste vara; men de gifva god
löften för framtiden, i det de röja en ich
obetydlig förmåga af iakttagelser och en gå
färdighet i språkbehandlingen.
Jag ämnar ej referera bokens innehål
jag vill blott framställa några anmärkninga
| som vid dess genomläsande trängt sig
| mig.
Flertalet af skizzerna äro egnade åt ä
| skogsskildringar. Det är nu en gång s
| att älskogen börjat spela samma roll i vå
| moderna literatur som den »rena» kärleken
böcker för unga flickor eller i tauchnitzrom
ner; och gerna för mig må både den oc
alla dess tänkbara afarter tagas: till förem
| för diktande framställning. Minanmärknin
| gäller alltså icke valet af ämne, utan blo
sättet att skildra. Den hektiska erotik, mé
hvilken förf. älskar att syssla — denta ö
verretade begärelse, som flammar upp likt e
blygselrodnad, detta sjukliga vilja, men in
våga — kan naturligtvis aldrig te sig sy
nerligen tilltalande (»man målar ej en sol
rosenrödt»). Men den kan. och skall skildra
lugnt och — naket, jag menar: utan (
halfva — antydningarnes retande draperiel
hvilka, synes det mig, skämma intrycket 8
konstnärlig renhet fullt ut lika mycket sö
det enfaldiga pryderiets fikonalöf. Solglödå
| förf. har flerestädes skattat åt den sämn
franska skolans manér att skrifva halfkvädn
visor och lemna åt läsarens uppeggade fantas
att fylla i de luckor, der förf. ritat en slö
| sande mängd punkter . . . eller tankstreck —
Min andra SOA Rng gäller den skizt
| som bär titeln Bland rosor:

Rosor öfverallt ..:
Rosor, solljus, friska, doftande vindar...
Och midt ibland allt en döende.

Den vackra stämningsbilden är tydligel
starkt påverkad af Jacobsen. Men dét ä
| djerft spel att söka härma den store ordkons
vären med de många och granna ordens blon
| sterregn, med hans smygande lätta öfvergån
| gar och hans smekande omkväden. :Jacobse
| kan icke öfversättas eller omskrifvas på sve
| ska: vårt språk eger ej hans färger på si

| | palett. Det svenska språkets vändningar ä
| klara och tydliga, dess ord äro kraftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free