Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 7
I andra afdelningen får läsaren en inblick
i kvinnosakens nuvarande ståndpunkt i Eu-
ropa och kvinnans verksamhet i de olika
länderna.
I tredje afdelningen belysas olika spörjs- |
mål i norska kvinnofrågan, hvilka naturligt
äro äfven af allmänt intresse, Förf. upp-
ställer som en hutvudönskan en bättre upp-
fostran för kvinnan;
till skolan, ty, såsom erfarenheten visar, blir
skolan alldeles maktlös i sin sträfvan att till
värdiga menniskor utbilda varelser, hvilka i
hemmet uppdragits blott för att i ett ytligt
sällskapslif glänsa med småtalanger.
Vidare ger förf. en god motivering af det
ändamålsenliga i samskolan, hvilken uppstäl-
les som framtidens idealskola.
Kommer så kapitlet om kvinnans förvärfs-
källor.
Förf. anser, att fördom och mannens fruk-
tan för kvinlig konkurrens varit hufvudorsa-
kerna till, att kvinnan hittills utestängts från
arbetsmarknaden. Hon uppmanar kvinnan
med kraft upptaga striden och ej sky kon-
kurrensen med mannen; kvinnor borde dock,
mer än hittills skett, egna sig åt handel och
handtverk.
För gift kvinnas rätt att råda öfver sin
egendorå fäller förf. äfven ett kraftigt ord.
För politisk rösträtt anser förf. de flesta kvin-
nor ärnu ej vara mogna, men vill hafva det
på programmet såsom ett framtidsmål.
Boken slutar med ett märkligt kapitel |
om kvinnans farligaste motståndare.
De ord, som der uttalas, vore värda att
här fullständigt aftryckas, De äro riktade
särskildt till Norges kvinnor; men tyvärr sy-
nas äfven de svenska kvinnorna vara i behof |
af slika maningsrop.
Förf. anser ej männen, men kvinnorna
sjelfva, vara kvinnorörelsens argaste vedersa-
kare.
De kvinnor nämligen, som med likgiltig-
het åse deras sträfvan, som gå i spetsen; de,
som finna nöje i att förfölja sina kämpande
systrar med ilsket sladder; de som från en |
sauverad ställning hånfullt se ner på dem,
som arbeta för den gemensamma saken.
Förf. spår, att de män, som intressera
sig för frågan, härigenom skola mista lusten
att lemna vidare understöd.
Hon förvisar till det löjligas område de-
ras fruktan, som ej våga visa sympati för
detta ’samfundsspörjsmål, derför att de ej
hon förlägger då ej |
uppgiften af denna frågas lösning uteslutande |
| kunna uthärda att af männen kallas »eman-
| ciperade damer.« Hon slutar med en anmo-
I dan, att de, som nu äro likgiltiga, måtte
| skara sig kring förarne.
| Detta är tänkvärda ord för alla dem,
"som verkligen vilja emancipation. Den för-
I tjenstfulla boken är att rekommendera såsom
jett godt inlägg i striden.
i =. +
or
| OR. B. Anderson: Nordisk Mythologi.
| Overscettelse efter Originalens fjerde Oplag
ived D:r Fr. Winkel Horn. Kristiania 1886.
’ Forlagt af Alb, Cammermeyer.
Det är mer än en gång vi hafva mött
| personer ur den s. k. lärda verlden, som ut-
| tryckt en helt visst uppriktig sorg öfver den
| uppväxande ungdomens okunnighet i grekiska
mytologien; de kunna ej nog beklaga det
’ ytliga snuddandet vid dessa härliga, poetiskt
sköna framställningar, som vanligen kommer
detta undervisningsfack till del i våra skolor.
Vi vilja ej söka dölja för oss, att desse män
äro antik-vurmar, att de höra till det slags
kosmopoliter, som, skingrade öfver verldens
alla länder, dock äro bröder i den kosmos,
som är uppbygd af spillrorna från antikens
utdöda verld, desse män, som genom dyrkan
af lativen unticiperat idéen om volapik, verlds-
| språket.
Är det då ej möjligt ersätta detta antik-
studium med något annat, se der en fråga,
som mer än eljest besvärar och sysselsätter
| samtiden ?
| Vi vilja bedja alla dem, som intressera
| sig för saken, möta Rasmus Anderson i hans
| präktiga arbete »Nordisk mytologi.»
Det första häftet lofvar mycket.
Med en sällsynt förening af klarhet och
| skönhet i framställningen, som stundom höjer
| sig till poetisk flygt, har förf. vetat gifva
| åt sitt ämne det intresse, det bör väcka, och
nära en viss entusiasm för en sak, som gäl-
| ler rent af en reformation i vårt nationela lif.
Hans sträfvan är den att krossa latin-
herraväldet såsom ett oting, detta latinska
språk, som är och förblir dött, som nästan aldrig
frambragt annat än efterklangsliteratur.
Skarpa falla hans ord: »Vi have lenge
nok böjet Nakken under det tunge Romerske
Aag i alle dets Skikkelser; det har veret
| over os som Lenker, smiddede af de romer-
I ske Kejsere, som Krumstave i de romerske
| Pavers Hender og som Ris i de latinske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
