Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt.
tenskaps ingående. Det är lätt att inse, i hvilken
hög grad kvinnans höjande härmed befordrades.
Det vore föröfrigt endast att på kvinnan till-
limpa. en lagparagraf, som allaredan för mannen
bestämmer ett minimum af 21 år för äktenskaps
ingående.
Dermed vore då att befara, menade någon, att en
mängd olagliga förbindelser före 21 års ålder häraf
skulle bli en följd. Statistiken: visade emellertid,
att de fleste oäkta förbindelser knytas mycket se-
0 IE VT SU PV YI
28 å
nare, eller omkring 28 års ålder.
Men kvinnan är färdig långt tidigare! Det vore
5 DH DD
ju ett brott mot naturen!
Bemötandet häraf ledde talaren in på en högst
intressant historisk utredning, som belyste detta
spörsmål.
Utgående från forskaren Peschels ord: hvarje
framskjutande af iäktenskapsåldern (naturligtvis ej
in infinitum) är ett framsteg i folkuppfostran, visade
han vådorna af för tidiga äktenskap. Arabiska
kvinnan vore förnedrad genom följderna af en
giftasålder, hvars minimum vore stadgadt till 10 är;
hon blomstrade då i full skönhet för att sedan
hastigt förvissna fysiskt och psykiskt.
I Indien, der smidelserna mot kvinnan gäcka
hvarje beskrifning, finnas på 250 mill. invånare
70.000 enkor under 10 år. Dessa olyckliga kvin-
nors. lif är ett enda långt elände, i jemförelse med
hvilket döden på bålet är att anse som en välger-
ning, Samma för tidiga äktenskapsålder har af
chineserna skapat millioner gubbar och af negrerna
millioner stora barn. Ja, Turgenjeys viljeveka, out-
vecklade karaktärer äro eklatanta bevis för att äf-
ven den slaviska stammen skattar åt detta miss-
tag. Deremot hade alltid den germanska stammen
sedan uråldriga tider utmärkt sig för sin mognad
och sena äktenskap. Denna typ blomstrar ej upp
liksom på en gång, men den vissnar ej heller så
snart för att sedan i mannaåren vara gubbe. Fak-
tum af denna tidiga blomstring eller s: k. mognad
borde ej förvilla omdömet. Genom att man gene-
ration efter generation ingått tidiga äktenskap, hade
till slut donna konstlade brådmogenhet inträdt, som
lofvar så mycket och håller så litet. Ty ej blott
kontrahenterna sjelfva, äfven afkomman lider derpå.
I sjelfva verket äro följderna af tidiga äktenskap
olika för man och kvinna. Den förre drabbas af
för tidig död — den senare lefver linge men kropps-
ligt och andligt förkrympt. Miss Elisabeth Black-
well siger: total afhållsamhet för kvinnan till 20
år är nödvändig och önskvärd ännu några år der-
efter.
Talaren öfvergick derpå till denna reforms följ-
der, fysiskt, psykiskt och socialt. Han visade det
befä ingda i, att lagen ej tillåter kvinna att sälja och
köpslå före 21 år, men väl att besluta öfver den
vigtigaste af alla akter: att gifva bort sig sjelf.
Såsom principiela motståndare till hans åsigter
kunde endast den fria kärlekens apostlar uppträda.
Han trodde dock, att deras väg knappast vore den
rätta.
I ÄR NE.
- helt
När och Fjärran.
Om prostitutionen,
verka detta samhällsonda?
Föredrag af fil. lic. K. Vicksell härstädes sistl.
22 april.
I bjärt motsägelse till kärlekens religion, som
säger sig hata synden och förlåta syndaren, syn-
derskan, har det kristna samhället hopat öfver den
prostituerade kvinnan -skymf, ondska och elände,
men gent emot prostitutionen sjelf förhållit sig
annorlunda. Så utbrister Augustinus: »Hvad
finnes väl smutsigare, mera bräddfullt af skam än
denna landsplåga?» Men han tillägger: »Tag bort
skökorna, och allt skall bli bragt i förvirring», Kan-
ske ligger förklaringen på denna motsägelse deri,
att Augustinus var en fin verldsman, innan han blef
helgon. De kyrklige anse dessutom ej någon radi-
kal förändring kunna åstadkommas, förrän det till-
tagande sedeförderfvet vid tiden före Jesu andra
ankomst nått sin höjdpunkt. Underligare är, att
en af tidehvarfvets förnämste män, den kände en-
gelske skriftställaren William Tecky, författare till
History of European Moralss, förfäktar samma åsig-
ter. På samma gång han anser den prostituerade
kvinnan som inbegreppet af all uselhet, sor han i
henne dygdens säkraste värn, utan hvilket vårt
slägte blofve ett rof för ånger och sjelfförakt. »Der-
före är hon, säger Lecky, »mensklighetens eviga
prestinna, gisslad för folkens synder».
Det anförda var ett uttryck för männens, her-
rarnes, betraktelsesätt.
Kvinnornas uppfattning ställer sig i skarp mot-
Huru mildra och mot-
sats hirtill. Den engelska författarmnan George
Elliot har en gång skufvit: »bevisa mig, att den
prostituerade kvinnan är nödvändig för samhället,
och jag skall bjuda henne hem på middag». tt
käckt yttrande, men troligen brukade förf. ej ens
bjuda sina tjenstflickor till sitt bord, oaktadt hon
väl var öfvertygad om, att de voro nödvändiga för
samhället.
En annan engelsk författarinna behandlar frågan
i en roman. Hjelten i denna, en sjöofficer, diskus
terar saken på ett grannlaga sätt med sin fästmö.
Sedan han anfört de vanliga skilen som försvar mot
prostitutionen, frågar han henne till sist, om hon
icke måste erkänna, att den dock är i den allmänna
sundhetens och sedlighetens intresse ett nödvändigt
ondt. »Om -så iärs, ger hon till svar, »måste ju alla
samhällets. medlemmar vara lika skyldige att bringa
offer. Är ni ej skyldig att offra er syster, er fäst-
mö...» »Håll, jag ger mige, afbryter han. Att en
sak är obehaglig är ej något bevis på, att den är
nödvändig.
Återstår det tredje partiets mening, arbetarnes.
Deras opposition är visserligen för närvarande i det
närmaste nedtystad. Den. låter dock understundom
höra af sig. Bland »befängda» beslut, som fattades
af den illa beryktade pariserkommunen, var äfven
ett, som stadgade, att »prostitutionens gamla skam-
liga trafik skulle afskaffas.. Kommunen sjelf vardt
den, som blef afskaffad, ej prostitutionen. Med skil
har man derföre sagt, att när bourgeoisien ånyo tog
Paris i besittning, följde prostitutionen med igen.
Arbetarnes logik blef för den gången nedtystad, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
