- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
165

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

i dessa ord, — en person som ej eger mera än han
mödvändigt behöfver, måste till hemmets trefnad
skaffa. medel genom besparingar på andra håll, och
hvarest då lämpligare än från kläderna. ” Huru gö-
res nu i detta fall? Jo, sannolikt drifves på intet
område mera lyx än just i toiletteväg. Det synes
mig vara till kiäder, som familjernas mesta öfver-
Mödiga pengar gå. Ingen lyx torde väcka mera af-
und och efterhärmningsbegär än denna, ingen tyckes
nig gå så igenom alla samhällslager, ända till de
kfattiga, som den. Fåfängan och modet, mennisko-
Islägtets bedröfligvis mäktiga tyranner, åstadkomma
detta, och fåfingan tyckes herska lika i alla sam-
Fhällslager: Emellertid skulle de nog aldrig kunna
imtöfra så stor makt, om ej de högre klasserna, de
så kallade bildade, voro tyrannernas lydigaste slaf-
ivinnor: Jag säger slafvinnor, ty det är kvinnor,
som i den här frågan äro de skyldiga, och tyvärr
imtan att förefalla skyldiga eller ens löjliga i all-
Hnänhetens ögon. Män, som idka mode; brukar man
Ikalla sprättar, ja till och med narrar. Men härmed för
jag icke männens talan, ty nog veta vi, att i många
fall det just är männen, som äro orsaken till
"kvinnornas moderna och luxuösa toiletter; det
smickrar deras fåfänga att prunka med sina hustrurs,
systrars och fästmörs utseende på gatan, i salongen
ch hvar de än visa sig, och mången kvinnas för-
ök att förenkla lefnadssättet har blifvit tillintet-
gjordt eller försvåradt genom männens fåfänga.
Det är ej alltid i dyrbarheten af en drägt, som
lyxen ligger, det är i modets dåraktiga anspråk
iden kanske oftast är att finna. Detta evinnerliga
lombyte i facon, tyg, grannlåter och dessa tusentals
ingenting, som anses iän vara »de bon ton», än ej,
det är det, som slukar en otrolig mängd med pen-
gar, utan att lemna någon behållning, som man för-
Imuftigtvis kan kalla en sådan, — modet ir få-
iängans mest prunkande såpbubla.
Att vilja behaga ligger i kvinnans-natur, och i
den kamp som nu pågår att göra henno till en
nenniska framför allt, får man akta siv att afkläda
henne detta att behaga. Mon sättet att behaga skall
bli ett menniskovärdigt!
Modet, som tycks mig vara en uppfinning al
Ik, som ej förstå något bättre än att slå ihjäl tid
och pengar, samt af sådana, som behöfva en till-
Fkonstlad stimulens mot deras blaserade tillstånd,
ödelägger all sund utveckling af skönhetssinne och
läindividnel smak, och, hvad värre är, motarbetar
helsans fordringar, grumlar blygsamhetens känslor,
ed ett ord, hånar som oftast allt förnuft.

Men låtom oss nu återvända till de andra frågorna
fom lyxen. Ett lefnadssätt öfver tillgångarne eller
ett öfverflödigt lefnadssätt, huru som helst, kan ej
annat än inverka menligt på barnens uppfostran. Af
yx och vällefnad bli barnen borskämda, anspråks-
alla och erhålla minskad arbetsförmåga och arbets-
lust, de lära ej känna lifvet bakom de förgylda
kulisserna, således ej heller sina stora förpligtelser
mot de mindre väl lottade. — Lefver familjen högt
utan att ega förmögenhet, uppfostras barnet dess-
tom i en litslögn, som bör inverka menligt på hela
dess senare lif. I ett hem, der utgifterna genom
begär efter lyx öfverstiga inkomsterna, kan aldrig
den moraliska hållning, den belåtenhet, ro och har-
Moni hos föräldrarna komma till stånd, som barnet
Wbehöfver för att lyckligt och välsignelserikt utveckla
Sig. Att tjenstfolket tager skada utaf mindre solida

hushållsforhållanden, kan hvar och en tänka sig,
som vill gå in på frågan. Många frön till lättsinne,
ovilja och misstro mot de högre klasserna strös ut
på det. sättet, Och de många konkurser och be-
drägerier, som nu nästan dagligen förekomma, skulle
de ej i de flesta fall vara följderna utaf ett lef-
nadssätt, som ej stimmeröfverens med inkomsterna ?

Också på sällskapslifvet inverkar lyxeu häm-
mande. Ej blott: derför att så många familjer må-
ste draga sig för de utgifter, .som ett sådant lif vål-
lar, men isynnerhet derför att sällskapslifvets egentliga
idé dukar under för all öfverdrift af mat, dryck
och toiletter. Sällskapsliftvet blir derigenom ovil-
korligen konventionelt, stelt och tråkigt samt mister
naturlighetens och sanningens behag.

Möjligt är, att modets tyranni har beröfvat de
flesta deras individuella sjelfständiga smak och om-
döme. Huru dermed än må vara, märkvärdigt är
det i alla fall, att så få personligheter förstå upp-
skatta och ha sinne för ett hems individualitet.
Skulle hvar och en ställa det efter sina medel
och sin egen smak, bjuda det bästa han med det-
samma kan åstadkomma, men i öfverensstimmelse
med hvad han har i hvardagslag; så skulle hvarje
tänkande besökare ha den behagliga känslan att ha
varit i ett originelt hem, i stället att man nu, tack
vare. modets ensidiga efterapande samt begäret att
ej stå efter, bjudes mest på sämre kopior, der
man förgäfves letar efter hemmets individuella prä-
gel, och hvilkas färger oftast äro oäkta.

Jag har här i korthet yelat framställa lyxens
natur, dess. berättigande och dess faror. Jag har
uttalat min åsigt, att de rika uträtta mycket godt
genom alt använda sitt öfverflöd på understödjande
af produktion af industriella, konstnärliga och veten-
skapliga arbeten och företag, hvilka icke eljes skulle
kunna utföras, och hvilka blifva de vigtgaste häf-
stängerna till mensklighetens framåtskridande. Dot
är en lyx, som ej borde kallas med det ordet, i
alla fall är den den lofvärdaste. Berättigadt kan
äfven vara, att den rike köper sig dyrbara varor,
läckerheter, toilettbr och dylikt, en lyx i ordets
ogentliga mening och visserligen utan högre social
betydelse, men dock gifvande arbete åt en mängd
menniskor. Onskvärdt är, att hvar och en, äfven
den icko rike, i mån af sina tillgångar, söker föra
ott sundt och komfortabelt lefnadssätt samt söker
förskaffa sig det som han behöfver för utveckling
af förstånd, hjerta och smak och gifva sina barn
den bäst möjliga uppfostran.

All lyx som kräfver penningar, son man oj
bar eller som böra användas till högre ändamål,
synes mig vara otillåtlig, Det ligger ett lika djupt
ra allvarligt ansvar i användandet af pengar som
af tid.

Kommer nu hufvudfrågan med den här lilla ar-
tikeln och den iär: Hvad kan och hvad bör kviman
göra för saken?

Först och främst bör hon inse, att hon hittills
i allmänhet ej blott har uträttat något nämnvärdt
för att motarbeta lyxens härjningar, utan till och
med varit den som mest befordrat densamma, För
det andra måste hon börja motarbeta lyxen. i mode-
dårskaperna med afseende på sin klädsel. För det
tredje måste hun småningom inverka på de män,
som drifva ostentation med mat och dryck m. m.
och söka vinna dem för bättre ändamål. För det
fjerde har hon att inrätta hela sitt hem efter till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free