Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Anna Ella Carroll; — Det unga Frankrike.
— Först tyve aar efter den store borger-
krigs afslutning begynder rygtet at trenge
ud til almenheden om, at en kvinde har
lagt planen til det seirrige feelttog. Man
ryster paa hovedet og tvivler; rygtet gjen-
tages fra forskjellige sider. Man spörger
efter og erfarer til sin forbanselse, at en
aldrende kvinde, syg og i den yderste nöd,
gjör fordring paa pension, fordi hun i sin
tid har ydet landet vigtige tjenester. Man
erfarer endvidere, at hun, efter i mange
aar forgjeves at have kjempet for sin ret
og efter at veere bleven afvist fra nesten
alle sider, endelig er naaet frem, for de
höieste domstole (Court of claims).
Amerikas höieste domstol har i den
nyeste tid ydet hende retfeerdighed. Men
+tret af en langvarig kamp, af utallige
-skuffelser, syg og edet, vil hun neppe
lenge nyde seiersgleeden.
For kvindens sag har Anna Ila
Carroll imidlertid vundet en stor og varig
seir; thi sent vil de kampe glemmes, som
hun maatte gjennemkjzrempe, för hun höstede
nationens tak og erkjendtlighed, og sent
vil det glemmes, at det var en kvinde, som
-reddede de forenede stater.
Olara Tsehudi.
Det unga Frankrike.
Literära silhouetter
af
Ola Hausson.
ER
J.K. Huysmans.
YZ uysmans har dels direkt i de konst-
1G kritiska essayer, hvilka han samman-
fört i »Trart moderne», dels indirekt
genom personerna i sina romaner, »Cyprine
Tibaille» och »des Esseintes», framstält en
konståskådning, hvilken är originel i och för
sig, men får ökadt intresse derigenom att han
sjelf såsom författare tillämpat densamma i
sin diktning.
Han har vidare åt den pessimistiska lifs-
uppfattning, hvilken såsom den gemensamma
innebörden i tanke och känsla och den all-
männa formen för syn och lif är karaktäristisk
för hela den samtida generationen, gifvit en
alldeles egendomlig nyans i öfverensstäm-
melse med sin individualitet.
Hela hans diktning har fått sin prägel
genom samverkan af denna säregna konst-
åskådning och denna säregna pessimism.
FR
I de sex artiklar öfver konstutställnin-
garna i Paris under åren 1879—1882, hvilka
Huysmans sammanfört i »I/art moderne>,
gifver han en kritisk framställning af den
franska nutidskonsten och sin egen uppfatt-
ning af målning, skulptur och arkitektonik.
Han är våldsamt aggressiv i sina antipatier,
och han utvecklar sin egen originella konst-
åskådning med lidelsefull glöd och skärpa.
Medan författarne, i den moderna roma-
nen sådan denna utbildats af bröderna Gone-
vart, Flaubert och Zola, funnit en form och
en metod, medels hvilka de kunna gripa sam-
tiden i hela dess innersta egendomlighet och
i alla dess skiftande yttringar, håller man sig
i Frankrike inom de bildande konsterna ännu
på Parnassen. De franske målarne, de som
hvarje år utställa å salongen, kunna indelas
i trenne klasser: de som göra i »den stora
konsten» för att få medaljen och som tro sig
utöfva denna »le grand art» blott och bart
derigenom att de välja sina motiv från amnti-
ken eller bibeln samt de som måla i det
enda syftet att förtjena pengar. De förra
släpa under akademiens föråldrade formler,
de senare under den stora publikens dumma
och. råa smak. Å ena sidan friar man till
de akademiska fädernas bevågenhet genom
en blind lydnad för de gamla traditionerna
och en personlig imitation af de gamla mä-
starne i ämnen och metoder; å den andra
använder man palett och pensel i syften som
äro för konsten alldeles främmande, men som
tillförsäkra popularitet, förvrider eller tränger
i bakgrunden den rent artistiska synpunkten
för att såsom patriot, politiker eller moralist
vinna sympatier hos denna stora allmänhet
som icke begriper konst. Å ena sidan har
den 8 k. »le grand artr, å den andra »la
peinture å sentiments et å idées, la peinture
au sujets soi-disant profonds.»
Men denna officiella konst, som staten
och allmänheten uppmuntra med guld och
ära, denna akademiska och populära konst
är icke modern konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
