Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 307
og et lille Folk; og at en anden endnu höjere Säde-
läre er udgaaet fra det samme lille Land? Selv om
ivi her i Norden ikke tör drömme om at kunne yde
oget blot tilnärmelsesvis saa stort og mäpgtigt, saa
skal vi dog näppe, af Frygt for Fordummelse eller
Jdelagtighed i Verdensudviklingen, afholde os fra
at tage de omtalte Spörgsmaal op. Vore store Dig-
itere er her gaaede i Spidsen, og vi Smaafolk kan
itrygt danne Bagtruppen. — Thi hvem véd, om de
mordiske Folk, disse enfoldige i deres Ravnekrog,
äkke netop har mange Betingelser for att give gode
idrag til Lösningen af et af Hovedspörgsmaalene
i Menneskeslägtens Liv: Spörgsmaalet om den na-
iturligste og lykkeligste Ordning af Forholdet mellem
Mand :og Kvinde?
Frederiksberg, den 25de Juli 1887.
Elisabeth Grundtvig.
Bref till Elisabeth Grundtvig från Björnstjerne
Björnson. "
Kjäre Fröken Grundtvig!
Alene Mangel paa Tid har afholdt mig fra at
svare paa de raaeste Angreb, jeg paa linge har set,
og som i hver Linje gjälder mig ligesaa meget som
Dem eller Deres Venner. Begyndelsernes Flok maa
i onhyer Sag taale Haan, og styrkes af den; og det
fer bare at undres over det dybe Forräderi, at Mänd,
[som i andre Strög af Tilvärelson selv har väret.de
örsto og som saadanne har maattettaale Pgoismens
vg Dumhedens Haan baade over dem selv og de
ange underlige, som samler sig, hvor der er en
IBegyndelse, et nyt Haab, en Smule Alvor — nu
selv söger den lave Glide at haane og kaste For-
gt over dem, der begynder denne Sag.
| Og noget fräkkere end at kalde dem, der for-
ynder Selvtugtens Läre i det kjönslige, for, Hand-
sker" eller ,,Vanter’’, har jeg själden set, Jeg tän-
Iker, vi kan mönstro helo Regimenter af gamle og
unge, som er blet ,,Handsker’"’ og ,,Vanter’" paa det
modsatte, og det baade som Karakterer og Legemer.
Og Forsöget paa en slig Forvanskning — for ikke
at sige noget värre — tar sig underligt ud i Op-
frit, der med Hensyn til Selvbeherskelse virkolig
fgjör Indtryk af baade ,,Handsker" og ,, Vanter.’
Jeg har ikke den Gläde at kjende Dem; men
Deg ärer det Navn, De birer, fra gammelt og tror.
maa Forhaand, at det er Märke for et modigt Sind
ög en uafhängig Vilje.
I Deres Öpsät i Dag har jeg läst med saa megen
Fläde, at jeg maatte gribe denne Lejlighed for at
fhilse paa Dem.
Paris, 30te Juli 87.
| Deres ärbödige
| Björnstjerne Björnson.
+ Med brefskrifvarens och mottagarinnans tillå-
else offentliggjordt i "Morgenbladot" d. 4 aug: 1887.
TK
När och Fjärran.
Till red:n af »Times»
ag ber att få uti edra spalter offentliggöra en
Å ) uppmaning om att limna en hjälp, som icke
J/4 är alldeles af det vanliga slaget — en hjälp,
som förutsätter en betydande grad af personlig värk-
samhet och ansträngning och som erfordrar vissa egen-
skaper af takt, medkänsla och grannlagenhet, som icke
alltid förefinnas.
En del personer, som hysa intresse för de arbe-
tande kvinnornas närvarande ställning, hafva framställt
förslag att mot slutet af året hålla ett möte, hvarvid
sakförhållanden på den kvinliga arbetsmarknaden skola
klart och utan lidelse framställas ; utsträckningen, om-
fånget och arten af det enda, som utan tvifvel finnes
till kan då fastställas med någon noggrannhet; och
måhända kan man äfven finna botemedel eller lindring.
Det är sannt, att ett dylikt möte borde hafva
hållits genast blott för att dryfta sätten att lemna un-
derstöd samt de allmänt kända och spridda missför-
hållandena af öfverarbete och otillräcklig lön.
alldeles säkert, att här i Londön och i andra befolk-
ningsmedelpunkter lefva tusentals kvinnor, hvilka ide-
ligen arbeta till det yttersta mått af sina krafter för
eländiga löner, hvilka aldrig kunna hoppas på, att den
hårda lefnadslott, hvartill de dömdes från sin födelse,
skall någonsin upphöra eller lättas: Mötet kunde
hafva bygt sina förhandlingar på det antagandet, att
dessa ting äro sedan läng tid tillbaka allmänt kända.
Emellertid kommer kvinnornas säk utan tvifvel att stärkas
tiofaldt genom uppsamlande, klassificering och offent-
liggörande af alla sakförhållanden, bortsedt från känsla,
stämning, ett förhastadt klander och kanske missriktad
medkänsla, Detta har aldrig gjorts. Siffror och sak-
förhållanden hafva visserligen då och då varit tryckta
i vissa tidningar och för vissa yrken; men alla de om-
ständigheter i deras helhet tagna, som röra kvinno-
arbetet, arbetstid och arbetslön, efterfrågans vexlingar,
tyskars och judars konkurrens med de infödda arbe-
tarne, frihandelns värkningar, modets nycker, kvinno-
arbetets sociala och moraliska sidor hafva aldrig blifvit
tillbörligt undersökta eller behandlade, Vi afse natur-
ligtvis icke att samla och bearbeta alla hithörande
sakförhållanden fullständigt på den korta tid, som före
mötet står till vårt förfogande; men vi föreslå ett för-
sök att få en antydning om dem, så att säga, i så
vidsträckt skala och på så grundligt sätt som möjligt.
Komitén, som bildats af dem, hvilka först fram-
ställt denna plan, räknar bland sina medlemmar bland
andra miss Maude Stanley, mrs $S. A. Barnett, mrs
Rayner, mrs Heckford, mrs Alison, mrs Verney, pa-
stor S. A. Barnett, pastor Brooke Lambert, pastor
Fleming Wilhams, pastor Hugh Price Hughes, earlen
af Meath, mr George R. Sims, professor Stuart, mr
Arnold White, mr Verney, mr A. A. Knight och
mr William Fill. Vi hafva, för bekvämligare arbetes
skull, delat oss i tre sektioner — en för nu bestående
anstalter och inrättningar, hjälpkassor, fackföreningar
0. s. V., upprättade af eller för arbetande kvinnor; en
för att unudersöka arbetets förhållande till samhälls-
lifvet; en slutligen, som har att undersöka arbetslöner,
arbetstid och förhållandena, hvarunder arbetet eger
rum, Vi hafva uppsatt en rad af frågor för hvar och
en af dessa sektioner, Det är icke meningen, utt frå-
gorna skola göras i tur och ordning och ordagrannt;
Det är ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
