- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 2. årgången. 1887 /
319

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framåt.

319

hjertats tro och hopp. Men vetenskapens
sköra vattenskott, dess lösa förmodan-
den och skenbara upptäckter, hvilka strida
emot en förnuftig och sedlig verldsord-
ning, dem har hon mod att tillbakavisa
till deras rätta plats bland lifvets många
gyckelbilder, på det de ej må vanställa
de sanningar, som äro frukter af en all-
varlig vetenskaplig forskning.

Kristendomen är ej heller någon bil-
derskygg judendom från fariseernas dagar;
en kristen vet. att han har frihet i allt,
men han. vet också, att allt är ej honom
lika nyttigt. Med öga, öra och hjerta
öppnadt för det verkligt sköna och ädla
i konstens skapelser, visar en kristen från
sig allt lågt, sinligt och orent, vare sig
det bjudes som penselns, pennans eller
mejselns alster, och han har mod att be-
gagna sin personliga frihet att skilja sig
från den stora skara, som beundrar allt,
blott emedan det är modernt.

Det finnes ett område, på hvilket kri-
stendomens motståndare med förkärlek
peka, när de söka bevisa, att en kristen
lifsåskådning är oförenlig med personlig
frihet: nemligen äktenskapet och sedlig-
hetsbudet. Men äktenskapet är ju en rent
mensklig instiftelse, som har sin grund i
menniskohjertats djupa kraf på kärlek till
en enda, akan. och derför är äklenska-
pet. tillika ett förverkligande af gudstan-
ken i menniskolifvet.

Åktenskapet, liksom krafvet på sed-
lighet, fans till före kristendomen, fastän

denna upptog dem båda och erkände
dem som grundlagsbud i Kristi and-
liga verldsrike. Det är ej kristendo-

men, som skapat de abnorma ’:samhälls-
förhållanden, hvilka hindra unge män att
ingå äktenskap, ty kristendomen förutsät-
ter arbetsamhet, måttlighet, förnöjsamhet,
med få ord sådana menskliga egenskaper,
som just äro egnade att grundlägga hem,
medan ännu ungdomens rosiga vår hvilar
öfver lifvet. Det är just tidens brist på
en verkligt kristligt sinnad ungdom, som
kommer äktenskapens antal att minskas
och de lagliga förbindelserna att uppskju-
tas, tills mannen knappt är mera än en
ruin af en menniska. När kristendomens
idé verkligen ’ får 7 magt med mennisko-
hjertat, då får menniskan äfven kraft att
begagna sin personliga frihet till att bryta
med de många sedvänjor, hvilka ett flärd-

fullt sällskapslif ålägger, och mod att in-
rätta sitt hemlif i enlighet med sina verk-
liga tillgångar.

Sedlighetskrafvet i menniskans själ
är likaledes äldre än kristendomen, men
det är denna, som återväckt det ur århun-
dradens djupa dvala och lärt menniskan,
alt hon, för att vara andligt fri, måste
vara herre öfver sina drifter, så ej dessa
bli till en förtlärande brand, som föröder
henne sjelft och äfven drager kval och
olycka öfver andra.

Kristendomen håller äktenskapet he-
ligt äfven derför, att det är den enda
tänkbara grundval för ett verkligt fritt
samhällsskick. Den kristne, som fått ögat
öppnadt för så väl menniskolifvets skit-
tande företeelser, som för sill egel hjer-
tas skröpligheter, söker ej i nya föremål
en ständig förnyelse af något, som de tank-
lösa kalla kärlek, men som endast är en
förklädnad af rå sinlighet.

Sedt från kristendomens synpunkt äro
äklenskapsskilnader, som ej hafva sin or-
sak i äktenskapsbrott. långt ifrån alt vara
yttring af personlig frihet, ett bevis på
fångenskap antingen under sina egna olyg-
lade lidelser, eller i en för tillfället rådan-
de tankegång eller ock i bådadera. Kristna
makar veta, att lifvet ej kan vara en enda
solskensdag; de förstå, alt personlig frihet
ej är det samma som nyckfullt sjelfsvåld
och oförnuftigt trots. Den äkta och sanna
menniskokärleken bjuda dem båda att
frivilligt böja sina viljor samman; de er-
känna något, som heter ömsesidig uppfo-
stran emellan makar, så väl som emellan
föräldrar och barn.

Och hvad slutligen angår det flerstä-
des framförda påståendet, alt kristendo-
men är fiendtlig mot kvinnans sträfvan
efter personlig frihet och likställighet, så
är ett dylikt påstående en orimlighet, som
blott. bristen på närmare bekantskap med
kristendomens ande kan afföda. Hvad
var kvinnan före kristendomens dagar?
Historien ger tydliga svar på den frågan,
Hvad är hon i det samhälle, som oaktadt
alla sina skuggsidor — lemningar från
den gamla hedniska surdegen — dock i
hufvudsak hvilar på kristendomens sedu-
lära? Hvilka motarbeta kvinnans sträfvan
efter; allmänt menskliga rättigheter: kri-
stendomens vänner eller dess hänsynslöse
smädare?

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 24 21:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1887/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free